Sverige tas bort från EU:s svarta lista – men varnas för klimat och utgifter

EU-kommissionen presenterade på onsdagen sin granskning av de 27 medlemsländernas ekonomiska och sociala läge samt landsspecifika rekommendationer. Årets paket publicerades mot bakgrund av den energichock som Mellanösternkonflikten utlöst sedan februari som driver upp europeiska olje- och gaspriser.

Lyfts ur obalansförfarandet
Det viktigaste Sverigebeskedet är att kommissionen tar bort landet från det makroekonomiska obalansförfarandet – det övervakningssystem som ska fånga upp ekonomiska sårbarheter med potentiella spridningseffekter i unionen. Sverige har funnits med på listan sedan systemet introducerades.

I rekommendationerna för Sverige konstateras det att "de sårbarheter som rör fastighetsmarknaden och den höga privata skuldsättningen kvarstår men allvarlighetsgraden har minskat på senare tid." Beskedet baseras på att bostadspriserna stabiliserats sedan räntechocken 2022–2023, att den kommersiella fastighetssektorn visat tecken på förbättring och att hushållens skuldsättning som andel av BNP planat ut.

Kommissionen pekar samtidigt på risker: bostadsbristen kombinerat med lättade lånekrav kan på nytt driva upp priser och skuldsättning. Reformer på bostadsmarknaden fortsätter att bevakas inom ramen för den så kallade planeringsterminen.

Varnas för utgiftsöverdrag
Sverige flaggas också för en planerad avvikelse från det rekommenderade utgiftstaket. Beräknad avvikelse: en procent av BNP på ettårsbasis under 2026. Bakom ökningen ligger ökade försvarsutgifter – som väntas nå 3,8 procent av BNP i år, jämfört med 2,9 procent 2025 – men också skattelättnader och stöd till Ukraina.

Mätt sammantaget sedan planeringsperiodens start håller Sverige sig dock inom ramarna. Budgetunderskottet och den offentliga skulden väntas båda ligga under EU:s gränsvärden på 3 respektive 60 procent av BNP.

Klimatarbetet urspårat
På klimatområdet är kommissionen alltjämt kritisk.

"Med sin nuvarande politik är Sverige inte på väg att uppnå EU:s utsläppsmål för 2030 om minskade växthusgasutsläpp", heter det i rekommendationen.

Utsläppen ökade under 2024, framför allt från vägtransporter och terrängmaskiner. Kommissionen pekar direkt på politiska beslut: sänkta krav för inblandning av biodrivmedel och sänkta skatter på flytande bränslen. Sverige redovisar dessutom det största gapet till 2030-målet för kolupptag i skog och mark av alla EU-länder.

I granskningen av de svenska energistödåtgärderna under Mellanösternkrisen – punktskattesänkningar på bensin och diesel samt retroaktivt kontantstöd för gas- och elkostnader – konstaterar kommissionen att åtgärderna i huvudsak inte är riktade mot dem med störst behov. EU:s ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis formulerade det övergripande rådet till regeringarna under presskonferensen.

– Man kan inte hantera en utbudschock genom att stimulera efterfrågan. Om många länder gör det driver de bara upp energipriserna ytterligare. Slutresultatet blir att länderna spenderar stora summor med liten effekt, sade Dombrovskis.

EU och energikrisen
Mellanösternkonflikten sätter sin prägel på hela vårpaketet. Kommissionen föreslår att den nationella undantagsklausulen – som sedan i fjol ger länder finanspolitiskt utrymme för ökade försvarsutgifter utöver normala budgetregler – nu även ska kunna täcka investeringar som minskar fossilberoendet samt stödåtgärder. Det är ett nytt verktyg länder kan ansöka om att använda, med ett eget tak på 0,3 procent av BNP per år under perioden 2026–2028.

– Priset för att inte agera är helt enkelt för högt. Ett försvagat Europa som formas av omvärlden i stället för att forma den är en framtid vi inte bör acceptera, sade Dombrovskis.

Bulgarien in, Malta ut
Sverige är inte ensamt om att lyftas ur obalansförfarandet. Även Grekland och Nederländerna klassas nu utan makroekonomiska obalanser. Samtidigt tillkommer inga nya länder.

Bland länder med underskottsförfaranden – alltså de som riskerar att bryta mot EU:s budgetgränser – sker två rörelser. Malta lämnar förfarandet sedan landet lyckats pressa ned underskottet under EU:s gräns på tre procent av BNP. Bulgarien – som gick med i euroområdet i januari i år – föreslås inleda ett nytt förfarande. Underskottet väntas överstiga tre procent av BNP både i år och nästa år.

Rekommendationerna ska nu diskuteras och godkännas av eurogruppen och ministerrådet.