EU slår mot Rysslands krigsindustri med rekordmånga sanktioner

EU-ländernas utrikesministrar möttes på måndagen i Luxemburg efter en helg av amerikanska utspel om kriget i Ukraina. På mötet antog ministrarna två sanktionsbeslut som följer en uppmaning från Europeiska rådet i juni om att öka trycket på Ryssland.

Det första beslutet omfattar 1 569 företag och personer i den ryska krigsindustrin: 826 företag som levererar komponenter till bland annat missiler, drönare och flygplan, samt 743 av deras vd:ar. Det är enligt ministerrådet den största omgång listningar som EU någonsin beslutat. Det andra beslutet riktar sig mot 77 personer som medverkade i de olagliga så kallade valen till den ryska duman i de ockuperade delarna av Ukraina i september.

– I dag tar vi ju ett historiskt beslut om ett historiskt stort sanktionspaket med 1 600 listningar och det är bra, men det måste fortsätta, sade avgående utrikesminister Maria Malmer Stenergard på väg in till mötet.

EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas förklarade det stora antalet med att EU denna gång riktat in sig på underleverantörerna i den ryska vapenproduktionen.

– Vi har fokuserat på det ryska militärindustriella komplexet, på de olika små delarna i missilerna och drönarna som hjälper dem att sätta ihop missilerna och drönarna, sade Kallas.

Dieselavtalet väcker kritik
Trump meddelade i fredags, efter ett samtal med Rysslands president Vladimir Putin, att Ryssland ska leverera miljontals ton diesel till USA och världsmarknaden. USA:s finansdepartement utfärdade samtidigt en tillfällig licens som undantar rysk diesel från sanktionerna. Ryssland har därefter delvis hävt sitt exportförbud för diesel, rapporterar Kyiv Independent.

Trump vill få ned bränslepriserna inför mellanvalen i USA i november, enligt AP. Priserna har stigit kraftigt sedan USA och Israel gick till angrepp mot Iran. Trump har i flera veckor krävt att Ukraina slutar angripa ryska oljeraffinaderier. Den ukrainska delegation som samtidigt förhandlade med Trumps sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner i Miami fick inte veta något om avtalet i förväg, enligt AP.

Avgående statsminister Ulf Kristersson (M) skrev på X redan i lördags att Sverige beklagar överenskommelsen, ”eftersom energiintäkterna är centrala för den ryska krigskassan”. Malmer Stenergard upprepade kritiken på måndagen.

– Jag beklagar verkligen det avtalet och jag hoppas att man ska ändra sig, för att det skulle ju innebära att man ökar energiintäkterna som är den främsta finansiären av de attacker som görs på civila och energianläggningar och städer i Ukraina just nu, sade Malmer Stenergard.

Även Kallas svarade på frågor om avtalet med att hänvisa till sanktionerna.

– Det är därför vi fortsätter på vår väg. Vi antar nu 1 600 listningar eftersom vi ser att bara tryck på Ryssland fungerar, sade Kallas.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har kallat det amerikanska beslutet svagt.

– Det här göder bara Putin och gör det möjligt för honom att föra mer krig, sade Zelenskyj i ett röstmeddelande till journalister, enligt Kyiv Independent.

Krav på ny president
Trump svarade i lördags med att kritisera Zelenskyj för de ukrainska attackerna mot ryska raffinaderier.

– Jag tror att det är dags för Ukraina att få en ny president, sade Trump till journalister.

Ukrainska lagar förbjuder val så länge krig pågår. Zelenskyj sade i söndags till den amerikanska tv-kanalen ABC att det är upp till ukrainarna att välja sin ledare, men att han är beredd att hålla val om Ryssland går med på en fullständig vapenvila.

– Snälla, säg till Putin: ge oss […] 60 dagars total vapenvila, så organiserar vi val, sade Zelenskyj, enligt Reuters.

I Luxemburg avfärdade Malmer Stenergard tanken på val under rådande omständigheter.

– Det är ju överhuvudtaget inte aktuellt att hålla några val i Ukraina så länge det inte finns åtminstone ett eldupphör, men allra helst en fred, sade hon.

Kallas pekade på samma sak.

– Nästan varje konstitution har bestämmelser om att man inte kan hålla val när det pågår krig. […] Om trycket läggs på Ryssland så att de stoppar kriget är jag säker på att Ukraina kommer att hålla val, sade Kallas.

Tvivel kring vapenvilan
I söndags meddelade Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om att sluta angripa varandras energiinfrastruktur.

”Med omedelbar verkan råder en energivapenvila i kriget mellan Ryssland och Ukraina. Båda parter har gått med på det. Bryt den inte!”, skrev Trump på sin plattform Truth Social, enligt The Guardian.

Zelenskyj har sagt att Ukraina stöder vapenvilan om Ryssland gör detsamma. Från rysk sida har inget besked kommit. Enligt Zelenskyj har Ryssland fortsatt angripa ukrainska energianläggningar, bland annat ett kraftvärmeverk i Charkiv.

– Det stod klart att Putin inte läser Truth Social, sade Zelenskyj vid ett säkerhetsforum i Warszawa på måndagen, enligt AP.

Trump utlyste en liknande vapenvila den 14 september, som aldrig blev verklighet.

Kallas välkomnar en energivapenvila inför vintern, men tvivlar på att Ryssland kommer att respektera den.

– Vi har ännu inte sett att Ryssland kommer att hålla sig till den. Personligen skulle jag förstås också välkomna att vapenvilan omfattade att människor inte dödas, inte bara energi, sade Kallas.

– Det är viktigt att den inte bara gäller raffinaderierna, där Ukraina har ett och Ryssland många. Det gynnar definitivt ryssarna, sade hon.

Hot om stoppade underrättelser
USA har samtidigt ökat trycket på Ukraina att sluta angripa ryska raffinaderier. Witkoff och Kushner tog under mötet i Miami upp möjligheten att stoppa underrättelsedelningen med Ukraina om attackerna fortsätter, rapporterar Financial Times. Ukraina använder amerikanska underrättelser för att genomföra attackerna.

Under helgen har amerikanska tjänstemän också ringt till Ukraina och till flera europeiska regeringar och hotat att stoppa vapenmekanismen Purl, skriver Financial Times med hänvisning till europeiska tjänstemän. Genom Purl, som drivs inom Nato, köper Ukrainas allierade amerikanska vapen åt landet. USA bidrar inte själv med pengar. Vita huset har inte velat kommentera uppgifterna.

Malmer Stenergard upprepade på måndagen kravet på att fler medlemsländer ska öka sitt stöd till Ukraina och att de frysta ryska tillgångarna ska användas. EU:s stats- och regeringschefer ska diskutera Ukrainas finansieringsbehov för det kommande året vid EU-toppmötet på torsdag och fredag.