Index: Rättsstatens nedgång i EU bromsar in

Rättsstatens principer försvagas fortsatt i Europa, men i lägre takt än tidigare. Det visar World Justice Projects (WJP) årliga index över rättsstatlighet, som publicerades på onsdagen.

Rättsstatens principer är en rad grundläggande regler som begränsar statens makt och skyddar personers, föreningars och företags rättigheter mot godtycke, korruption och allmän ineffektivitet.

Enligt Europaportalens genomgång av indexet försämrades rättsstatligheten i ungefär lika många europeiska länder – runt 25 stycken – som under de senaste åren. Men nedgången räknat i poäng på WJP:s skala är mindre än hälften så stor som i fjol, då indexet visade att rättsstaten försvagades i allt snabbare takt.

Stillastående inom EU
Det är framför allt inom EU-länderna som den negativa utvecklingen har planat ut. Där har nästan lika många länder förbättrats som försämrats och snittpoängen är i stort sett oförändrad.

I de europeiska länderna utanför EU har det skett en försämring i 11 av 14 fall. Där har en större andel av länderna försämrats än vid någon tidigare mätning.

Sett över en längre period är bilden ändå entydig. Sedan 2016 har det inte vid någon mätning varit fler europeiska länder som förbättrats än som försämrats.  Under samma tid har dock antalet EU-länder bland världens 20 främsta rättsstater ökat från 10 till 12 länder samtidigt som Storbritannien lämnat unionen.

Georgien och Ryssland backar mest
Störst försämring under året har skett i EU-kandidatlandet Georgien. Där har poängen sjunkit för tredje året i rad. Ryssland, som har försämrats vid varje mätning sedan 2020, har lägst poäng av samtliga europeiska länder.

Bland EU-länderna har Bulgarien, Rumänien, Tjeckien, Frankrike och Slovakien försämrats mest, med omkring en procent vardera.

Den största förbättringen står Lettland för. Landet har gått framåt vid varje mätning sedan det togs med i indexet 2021 och har i år sin högsta poäng hittills.

Sverige tar igen fjolårets tapp
Sverige behåller sin fjärdeplats bland de 143 länder som ingår i indexet, efter Danmark, Norge och Finland. Poängen steg med 0,5 procent, vilket motsvarar fjolårets nedgång. Sverige är därmed tillbaka på samma nivå som 2024, men ligger fortfarande drygt en procent lägre än 2015.

I förra undersökningen försämrades Sverige bland annat när det gäller yttrandefrihet, föreningsfrihet och medborgerligt deltagande. I år har landet inte backat på något av dessa områden, enligt World Justice Project.

Polen återhämtar sig – Ungern alltjämt sist i EU
Polen med en center-högerregeringn sedan 2023 har förbättrats för tredje året i rad och har enligt WJP gjort världens största framsteg under de senaste tre åren. Uppgången har hittills tagit igen ungefär en tredjedel av nedgången sedan 2015, då den nationalkonservativa regeringen under partiet Lag och rättvisa (PiS) tillträdde.

"Institutioner kan försvagas snabbt; att bygga upp dem igen kräver tid, uthålligt engagemang och allmänhetens förtroende. Men länder kan byta kurs", skriver Alejandro Ponce, WJP:s verkställande direktör, i rapportens förord.

Ungern har lägst poäng i EU och har försämrats vid varje mätning sedan 2015. Årets nedgång är dock betydligt mindre än förra årets.

Konservative Péter Magyar efterträdde högerpopulisten Viktor Orbán som premiärminister i maj. Den nya regeringen har sedan dess genomfört flera åtgärder för att stärka rättsstaten och EU-kommissionen har börjat frigöra EU-medel som tidigare frysts. Expertenkäterna som indexet bygger på genomfördes mellan februari och augusti, alltså både före och efter regeringsskiftet.

"Även om det är för tidigt att säga något om Ungern leder Polen den globala återhämtningen", skriver WJP i ett pressmeddelande.

I Slovakien har poängen sjunkit tydligt två år i rad och är nu den lägsta sedan landet togs med i indexet 2021. Nedgången har skett sedan premiärminister vänsterpopulisten Robert Ficos regering tillträdde hösten 2023.

Kandidatländerna går isär
Bland EU:s kandidatländer går utvecklingen åt olika håll. Serbien har försämrats vid varje mätning sedan 2020. Montenegro och Albanien vänder nedåt efter att ha förbättrats i fjol.

Ukraina och Moldavien går i stället framåt efter fjolårets nedgång. Turkiet har näst lägst poäng i Europa, före Ryssland som ligger helt i tabellens botten.

Straffrätten är svagast
Ordning och säkerhet är det område där de europeiska länderna får högst betyg. Det är den starkaste faktorn i nästan alla länder. Svagast är i stället straffrättssystemet, som är den lägsta faktorn i nästan hälften av länderna, däribland Sverige, Norge och Polen.

Ungern har lägst poäng i EU på sex av de åtta faktorer som indexet mäter. När det gäller begränsningen av regeringens makt ligger Ungern närmare Serbien och Turkiet än något annat EU-land. Samtidigt ligger landet över EU-snittet för ordning och säkerhet. Inget annat europeiskt land har så stor skillnad mellan de två faktorerna.

Bulgarien har lägst poäng i EU när det gäller frånvaro av korruption och Grekland när det gäller ordning och säkerhet. Kandidatlandet Ukraina har lägst betyg för korruption av samtliga europeiska länder.