En ny rapport avslöjar stora ekonomiska problem i en stiftelse kopplad till Ungerns centralbank, rapporterar Bloomberg. Statliga revisorer har upptäckt att stiftelsen, som fick 1,3 miljarder dollar från centralbanken, har förlorat hundratals miljoner dollar på riskfyllda investeringar i bland annat polska fastighetsbolag och schweiziska lyxchalets.

Skandalen har blivit politiskt känslig för premiärminister Viktor Orbán, vars regering redan anklagas för korruption. Oppositionsledaren Péter Magyar kallar det "en av de största korruptionsskandalerna" och lovar en fullständig utredning om han vinner nästa års val. Polisen har inlett en brottsutredning.

Den oberoende ideella organisationen Transparency International rankade Ungern som det mest korrupta EU-landet 2024.

"I kväll kommer regeringen att anta ett dekret som upphäver rätten att ansöka om asyl. Precis som jag meddelade – utan dröjsmål", skriver Polens premiärminister Donald Tusk på plattformen X, enligt TT/GP.

Beslutet kommer efter att Polens president Andrzej Duda skrivit under ett lagförslag som gör det möjligt att begränsa asylrätten. Polen anklagar Belarus och Ryssland för att ha skapat en ström av migranter i en "hybridattack" för att skapa oro i Europa.

EU  meddelade förra året att länder som gränsar till Ryssland och Belarus får begränsa asylrätten om migranter används som "vapen". Flera människorättsgrupper har uttryckt stark kritik mot de polska åtgärderna.

Förhandlingarna om en ny tysk regering möter problem på grund av oenighet om asylpolitiken, rapporterar Sveriges Radio. Kristdemokraterna och Socialdemokraterna har svårt att komma överens om de skärpningar i asylpolitiken som CDU-ledaren Friedrich Merz har utlovat. Socialdemokraterna anser att löftet är orealistiskt. Merz hoppas dock fortfarande kunna tillträda som förbundskansler strax efter påsk.

Österrikes högsta domstol har dömt landets tidigare finansminister Karl-Heinz Grasser till fyra års fängelse för korruption, rapporterar Reuters. Domstolen avslog på tisdagen Grassers överklagan av en dom från 2020, men halverade det ursprungliga straffet på åtta år.

Den 56-årige Grasser, som var finansminister mellan 2000 och 2007, befanns skyldig till bedrägeri, tagande av muta och förfalskning av bevis i en skandal kring privatisering av tusentals statligt ägda bostäder. Han har hela tiden nekat till anklagelserna.