Den danska regeringen planerar att ändra reglerna för utvisning av utländska medborgare som döms till fängelse, rapporterar SVT. Enligt det nya förslaget ska alla utländska medborgare kunna utvisas vid fängelsestraff, oavsett hur länge de bott i Danmark eller hur långt straffet är.

– Hammaren måste falla ännu hårdare. Därför vill vi skärpa reglerna så att vi kan få ännu fler kriminella utlänningar utvisade, sade immigrationsminister Kaare Dybvad Bek (S).

Den belgiske politikern Didier Reynders, som fram till för några dagar sedan var EU:s justitiekommissionär, förhördes av polisen i tisdags angående anklagelser om att han tvättat pengar med tvivelaktigt ursprung i flera år genom det belgiska nationella lotteriet, rapporterar Follow the Money.

– Jag är övertygad om att Mazan-rättegången kommer att markera ett före och ett efter, säger Frankrikes premiärminister Michel Barnier, rapporterar TT/GP.
Landet lägger nu fram nya åtgärder för att bekämpa våldet mot kvinnor – medan den man som står åtalad för många års våldtäkter mot sin fru fortfarande inte fått sitt straff.

Mellan 2017 och 2023 har antalet bostadsinbrott i Sverige halverats och är nu cirka 10 000 per år, enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå. Myndigheten menar att det bland annat beror på att utländska stöldligor från nya EU-länder fick svårare att ta sig in i Sverige efter att gränskontrollerna infördes och senare skärptes. Ett annat skäl är också att fler efter pandemin jobbar i hemmet än tidigare och att lönsamheten med inbrott minskat över tid.

Åklagare i Österrike har begärt att landets parlament ska häva immuniteten för den högerextreme partiedaren Herbert Kickls vars parti  FPÖ vann valet i september. Bakgrunden är anklagelser om mened i samband med ett vittnesmål i ett parlamentsutskott, uppger Reuters. Centrala åklagarmyndigheten för ekonomisk brottslighet kan inte inleda en utredning förrän Kickls immunitet har hävts.

På torsdagen meddelade Europaparlamentets talman Roberta Metsola att den ungerska riksåklagaren, Péter Polt, begärt att åtalsimmuniteten för Europaparlamentariker Péter Magyar, premiärminister Viktor Orbáns största inrikespolitiska motståndare, ska hävas, rapporterar Euractiv. Orsaken är en misstänkt stöld av en mobiltelefon efter ett bråk på en nattklubb i Budapest i somras. Chefsåklagaren är en påstådd anhängare av premiärminister Viktor Orbán och en tidigare medlem av det regerande Fideszpartiet. Syftet med begäran är att kunna åtala Péter Magyar i Ungern.

Den ungerska begäran inleder en formell process i Europaparlamentet som förväntas pågå i månader. Parlamentets utskott för rättsliga frågor kommer först att diskutera fallet och senare rösta om huruvida Magyars immunitet ska hävas. Det slutliga beslutet kommer att fattas genom en omröstning i hela Europaparlamentet.

Norge förbjuder mc-gänget Satudarah i Norge, enligt ett beslut i landets Högsta domstol.
"Ett förbud är nödvändigt för att förebygga grov brottslighet", skriver domstolen i ett uttalande, rapporterar TT/GP. 

Mc-gänget är redan förbjudet i Tyskland och i Nederländerna. I Danmark löstes sammanslutningen upp 2023 och bytte i stället namn till Comanches.  I en ny rapport från researchföretaget Acta Publica slår man fast att Comanches är på frammarsch i Sverige, rapporterar TV4.

En ny rapport, finansierad av EU och Europeiska kvinnolobbyn, efterlyser krafttag mot näthat riktat mot kvinnor. Rapporten lägger fram flera rekommendationer till EU-institutionerna för att bekämpa problemet. En central punkt är att skapa gemensamma definitioner av näthat i hela EU. Rapporten föreslår också att EU tar fram riktlinjer för bättre datainsamling om problemet. Förbättrad lagstiftning är en annan viktig åtgärd, särskilt när det gäller det nya direktivet mot våld mot kvinnor. Rapporten rekommenderar även att befintliga EU-lagar uppdateras för att tydligare ta upp könsaspekten av näthat.

Marine Le Pen, ledare för det franska högerextrema partiet Nationell samling, står inför rätta i Paris för anklagelser om förskingring av EU-medel, rapporterar FT, något partiet nekar till. Åklagare hävdar att Le Pen och 24 andra, inklusive partimedlemmar och personal, felaktigt använt cirka 3,2 miljoner euro, motsvarande 36 miljoner kronor, mellan 2004 och 2016 för att betala personal i Frankrike istället för i Bryssel. Om Le Pen döms kan hon få upp till 10 års fängelse, böter på 1 miljon euro och fem års förbud att inneha valda ämbeten som exempelvis president. Detta skulle kunna få stora politiska konsekvenser i Frankrike, där hennes parti har vuxit sig starkt.

Nationell samling är inte det första franska partiet som har anklagats för att missbruka pengar från Europaparlamentet. Tidigare i år bötfälldes politiker från den liberal-kristdemokratiska-rörelsen, MoDem, en del av koalitionen som stöder Frankrikes president Emmanuel Macron, för att felaktigt använt 300 000 euro , drygt tre miljoner kronor, av EU-pengar, rapporterar Politico.