Riksdagens finansutskott föreslår att Sverige invänder mot EU-kommissionens förslag om nya inkomstkällor till unionens budget. Det framgår av ett yttrande från utskottet i går tisdag. Förslagen, som rör avgifter på bland annat utsläppshandel och en ny avgift för storföretag, är alltför långtgående och strider mot subsidiaritetsprincipen, anser utskottet. Beskattning bör avgöras nationellt, inte på EU-nivå. Riksdagen debatterar och beslutar i frågan nästa vecka.

Om cirka en tredjedel av de nationella parlamenten, enligt ett visst system, gör samma invändning måste EU-kommissionen ompröva förslaget och motivera varför man väljer att behålla, ändra eller dra tillbaka det. Detta har hänt vid tre tillfällen senast 2016.

Flera EU-länder agerar på egen hand med avgifter på småpaket från e-handelsjättar som Temu och Shein, eftersom ett gemensamt EU-förslag dröjer. Det skriver Financial Times. Syftet är att hantera den flod av tullfria paket från Kina. Medan Rumänien redan har infört en avgift, överväger Polen och Nederländerna att följa efter. Experter varnar för att nationella åtgärder kan snedvrida EU:s inre marknad. En EU-gemensam lösning försenas av en strid om vem som ska få intäkterna.

Tysklands regering höjer sin tillväxtprognos för 2025 från noll till 0,2 procent, skriver Reuters. Beskedet gavs i går onsdag. Den svaga uppjusteringen förklaras av ett stort statligt utgiftspaket, men Europas största ekonomi är fortsatt pressad. Exporten, som normalt är landets tillväxtmotor, väntas minska under året till följd av handelskonflikter och en svag omvärld. Tillväxten förväntas i stället drivas av inhemsk konsumtion och investeringar.

Europeiska centralbankens chef Christine Lagarde varnade i går måndag för att använda frysta ryska tillgångar för att hjälpa Ukraina utan ett vattentätt juridiskt stöd. Vid en utfrågning i Strasbourg underströk hon att varje plan måste följa internationell rätt för att inte skada eurons trovärdighet och den finansiella stabiliteten, skriver Reuters. Varningen kommer samtidigt som EU utreder hur avkastningen från frysta ryska tillgångar värda 210 miljarder euro kan användas för att finansiera Ukraina.