Räden mot ett kinesiskt företag i Europa i tisdags – på jakt efter bevis för otillbörliga subventioner – visar att EU fått tänder, skriver DN. Kinesiska Nuctech, som är förbjudna i USA,  har , med anbud på 25 till 50 procent lägre pris än andra, vunnit över 160 offentliga upphandlingar i Europa och levererat utrustning till hamnar och flygplatser, bland annat till säkerhetskontrollen på Arlanda.

EU-parlamentet godkände på tisdagen tre lagtexter om ett uppdaterat regelverk för hur medlemsländerna ska hålla sunda statsfinanser och minska sina eventuella underskott. Uppgörelsen ändrar inte de grundlagsfästa gränserna för hur stor statsskulden får vara, högst 60 procent av BNP, och budgetunderskottet, högst 3 procent av BNP, i medlemsländerna men lägger ut nya metoder för att minska skulderna. En huvudlinje är att mer stegvis, realistiskt och stabilare minska statsskulderna, balanserat med större möjligheter att investera inom viktiga områden.

Sedan 2020 har Sveriges offentliga skuld minskat från 40,2 procent av BNP till 31,2 procent av BNP – den femte minsta statsskulden i EU, meddelade Eurostat på måndagen. Det motsvarar en minskning på 22 procent vilket är mer än dubbelt så stor skuldminskning som EU-snittet på 9 procent. Den genomsnittliga skuldsättningen bland EU-länderna 2023 var 82 procent av BNP. 

Det statliga budgetunderskottet i Sverige minskade från -2,8 procent BNP 2020 till -0,6 BNP 2023. Det kan jämföras med EU-snittet -6,7 procent BNP 2020 minskade till -3,5 procent BNP 2023. 

Under andra dagen på veckans informella EU-toppmöte diskuterades Lettarapporten av medlemsländernas stats- och regeringschefer som nu vill se en "ny giv" för den europeiska konkurrenskraften. De uppmanade i sina slutsatser även regeringarna i ministerrådet och kommissionen att bli klara med den så kallade kapitalmarknadsunionen om bland annat ska göra det lättare för företag att hitta finansiering, ett ämne som ska tas vidare på junitoppmöte.

På onsdagskväll inleds ett extra EU-toppmöte i Bryssel om hur EU ska stärka konkurrenskraften och tillväxten i ekonomin. Ett huvudnummer blir en rapport från förre italienska premiärministern Enrico Letta. Lettas rapport, som läggs fram till toppmötet på torsdag, ska enligt flera europeiska media innehålla en serie förslag som “kommer att väcka seriösa diskussioner”. Enligt Euractiv vill Letta se stora förändringar inom försvarsindustrin med en mer integrerad försvarsmarknad i EU. Han föreslår även en ny fond för att balansera framtida effekter av EU:s utvidgning.  En bättre övervakning av finanssektorn, finns också bland förslagen, och bildandet av en paneuropeisk börsnoteringsplats för små och medelstora företag och en särskild börs för techbolag.

EU-parlamentet röstade i går torsdag för att skjuta upp ett beslut om att ge ministerrådet ansvarsfrihet för 2022 års räkenskaper. Beslutet motiverades dels med kritik mot att medlemsländerna dröjer med att förse Ukraina med luftvärnssystem. Omröstningen är dock mest symbolisk. Sedan 2009 har EU-parlamentet vägrat ministerrådet ansvarsfrihet. Anledningen är en mångårig tvist där parlamentet och råden gör olika tolkningar av regelverket kring ansvarsfriheten och parlamentets roll i att granska hur råden hanterar sin budget. Unionens övriga institutioner och byråer fick under torsdagen ansvarsfrihet av EU-parlamentet.