När Tysklands förbundskansler, socialdemokraten Olaf Scholz, i förra veckan öppnade för fredssamtal med Rysslands diktator Vladimir Putin talades det om en ”ändrad retorik”. Nu menar den svenska utrikesministern att det kan vara rätt med samtal – men bara på strikta villkor, rapporterar SvD. Att det är Ukraina som ska diktera villkoren för fred är helt avgörande.

Ukrainas befolkning har minskat med tio miljoner människor sedan Rysslands fullskaliga invasion startade 2022. Det visar en ny rapport från FN, uppger Ekot. Orsakerna sägs vara att stora folkmängder lämnat landet under kriget, samtidigt som antalet födslar gått i botten.

Ryssland fortsätter att avancera mot den strategiskt viktiga staden Pokrovsk i Donetskregionen, rapporterar Ekot. Samtidigt är flera tusen civila kvar i staden.

När 100 procent av de närmare 1,5 miljoner rösterna räknats i Moldaviens folkomröstning om att införa EU-skrivningar i landets författning vann ja-sidan med 50,4 procent mot nej-sidans 49,6. Starkast stöd för ja-sidan fanns bland 236 000 moldavier i utlandet där motsvarande 77 procent av dem stödde förslaget. Valdeltagandet blev 51,7 procent och betydligt fler kvinnor än män röstade, 54,6 procent mot 45,5 procent.

EU-parlamentet röstade på tisdagen ja till ett stort lån till Ukraina. Lånet kan bli upp till 35 miljarder euro. Pengarna ska hjälpa Ukraina med akuta ekonomiska behov som uppstått på grund av Rysslands angrepp. 518 ledamöter, däribland alla närvarande svenska parlamentariker, röstade för lånet medan 56 röstade emot. Lånet är en del av ett större stödpaket från G7-länderna. För att få lånet måste Ukraina följa vissa regler om demokrati och mänskliga rättigheter. Lånet ska dock betalas tillbaka med hjälp av pengar från ryska tillgångar som frysts i EU. Karin Karlsbro (L), svensk ledamot i EU-parlamentet och huvudansvarig för att lotsa frågan i församlingen, sade: 

– Ukraina kämpar inte bara för sin egen frihet, utan för att försvara allas vår demokrati. Ryssland måste betala för att ha angripit ukrainare och förstört landets infrastruktur. 

Lånet väntas snart bli godkänt av EU:s medlemsländer och kan då börja betalas ut.

Nu får statsminister Ulf Kristersson kritik från Miljöpartiet för sitt stöd till Polens asylhantering. I Polen vill regeringspartiet skicka tillbaka människor som kommer till Polen från Belarus, utan att de får möjlighet att söka asyl.

– Det är djupt problematiskt att flera EU-ledare är beredda att kasta asylrätten över bord och bryta mot internationella lagar och konventioner, säger Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Annika Hirvonen, enligt Ekot.

Ryssland genomförde flera vågor av drönarattacker mot Kiev natten till måndag, för andra natten i rad, rapporterar Reuters. Ukrainska myndigheter rapporterar att bostadshus skadades och minst en civil person skadades lätt. Omkring tio drönare förstördes innan de nådde sina mål. I Charkiv-regionen skadades minst tolv personer efter att Ryssland använt styrda bomber. Flyglarmet i Kiev varade i över fem timmar. Attackerna följde på söndagens angrepp som skadade 17 personer i den centralukrainska staden Kryvyj Rih.

Julia Navalnaja, änka efter den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, planerar att ställa upp som presidentkandidat i Ryssland. I en intervju med BBC sade hon: 

– Jag kommer att delta i valen som kandidat [när tiden är inne]. Min politiska motståndare är Vladimir Putin och jag kommer att göra allt för att hans regim ska falla så snart som möjligt. 

Navalnaja kan dock inte återvända till Ryssland så länge Putin är vid makten, då hon riskerar att arresteras. Hon anklagar Putin för att ha beordrat mordet på hennes man, som dog i ett fängelse i februari. Aleksej Navalnyj var Putins främste kritiker och "dömdes" till 19 års fängelse för "extremism".