Österrikes president Alexander Van der Bellen har gett avgående regeringschef Karl Nehammer, ledare för det kristdemokratisk Folkpartiet (ÖVP), uppdraget att bilda ny regering, skriver Reuters. Högernationalistiska Frihetspartiets ledare, Herbert Kickl, vars parti blev störst i valet med 29 procent av rösterna, har uttryckt önskan om att bli förbundskansler, men saknar majoritet då andra partier vägrar samarbeta med honom. Presidenten menar att största partiet inte automatiskt får rätt att bilda regering och Nehammer uppmanas nu att förhandla med socialdemokratiska SPÖ. Tillsammans skulle de ha en knapp majoritet, men många tror att ett tredje parti behövs för en stabil regering.

EU-parlamentet röstade på tisdagen ja till ett stort lån till Ukraina. Lånet kan bli upp till 35 miljarder euro. Pengarna ska hjälpa Ukraina med akuta ekonomiska behov som uppstått på grund av Rysslands angrepp. 518 ledamöter, däribland alla närvarande svenska parlamentariker, röstade för lånet medan 56 röstade emot. Lånet är en del av ett större stödpaket från G7-länderna. För att få lånet måste Ukraina följa vissa regler om demokrati och mänskliga rättigheter. Lånet ska dock betalas tillbaka med hjälp av pengar från ryska tillgångar som frysts i EU. Karin Karlsbro (L), svensk ledamot i EU-parlamentet och huvudansvarig för att lotsa frågan i församlingen, sade: 

– Ukraina kämpar inte bara för sin egen frihet, utan för att försvara allas vår demokrati. Ryssland måste betala för att ha angripit ukrainare och förstört landets infrastruktur. 

Lånet väntas snart bli godkänt av EU:s medlemsländer och kan då börja betalas ut.

Ryssland fortsätter att avancera mot den strategiskt viktiga staden Pokrovsk i Donetskregionen, rapporterar Ekot. Samtidigt är flera tusen civila kvar i staden.

Ukrainas befolkning har minskat med tio miljoner människor sedan Rysslands fullskaliga invasion startade 2022. Det visar en ny rapport från FN, uppger Ekot. Orsakerna sägs vara att stora folkmängder lämnat landet under kriget, samtidigt som antalet födslar gått i botten.

När 100 procent av de närmare 1,5 miljoner rösterna räknats i Moldaviens folkomröstning om att införa EU-skrivningar i landets författning vann ja-sidan med 50,4 procent mot nej-sidans 49,6. Starkast stöd för ja-sidan fanns bland 236 000 moldavier i utlandet där motsvarande 77 procent av dem stödde förslaget. Valdeltagandet blev 51,7 procent och betydligt fler kvinnor än män röstade, 54,6 procent mot 45,5 procent.

När Tysklands förbundskansler, socialdemokraten Olaf Scholz, i förra veckan öppnade för fredssamtal med Rysslands diktator Vladimir Putin talades det om en ”ändrad retorik”. Nu menar den svenska utrikesministern att det kan vara rätt med samtal – men bara på strikta villkor, rapporterar SvD. Att det är Ukraina som ska diktera villkoren för fred är helt avgörande.

I början av året öppnade den franske liberale presidenten Emmanuel Macron för att skicka europeiska soldater till Ukraina. Av det blev dock inget. Men nu, efter att nordkoreanska soldater uppges ha satts in på aggressionsmakten Rysslands sida, vill Litauens utrikesminister kristdemokraten Gabrielius Landsbergis ta upp diskussionen om att sätta in europeiska soldater på ukrainsk mark.

"Vi famlar fortfarande efter initiativet och reagerar på upptrappningen i stället för att vända den. Macrons idéer bör nu ses över, bättre sent än aldrig", twittrade Landsbergis.