Debatt: Miljöminister Carlgren: Klimatavtal står och faller med USA och Kina

Världens nationer samlas på måndag i Köpenhamn. Det behövs en överenskommelse som klarar klimatutmaningen. Avgörande är vad USA och Kina till sist kan åta sig i form av utsläppsminskningar i Köpenhamn. EU:s mål är klart: en överenskommelse måste hålla jordens temperaturhöjning under högst två grader. Det förutsätter en överenskommelse som inkluderar jordens totala utsläpp. Kina och USA står för cirka hälften av utsläppen. En överenskommelse står och faller med dem.

Den senaste tiden har i-länder som Japan, Norge och Ryssland ökat sina bud, liksom utvecklingsländer som Sydkorea, Indonesien och Brasilien. Som ordförande för EU:s miljöministrar känner jag viss tillfredsställelse i det faktum att den strategi vi valt, att tidigt och tydligt lägga fram de mest långtgående buden om minskade utsläpp och finansiering varit framgångsrik. Steg för steg har EU:s ledarskap till sist tvingat ut andra på banan så som USA och Kina.

Avtalets innehåll

Framgång i Köpenhamn förutsätter en överenskommelse som sammanlagt åstadkommer så stora utsläppsminskningar att målet att hålla jordens temperaturökning under 2 grader hålls inom räckhåll. En överenskommelse som inkluderar alla länder och som innehåller:

Tillräckliga utsläppsminskningar från i-länderrna.

U-landsbud från de stora ekonomierna som minskar utsläppen i förhållande till vad som skett utan åtgärder

Omedelbart finansiellt stöd till nödvändiga insatser i u-länder de närmaste åren, d.v.s. 2010, 2011 och 2012.

Ett system för långsiktigt stöd till minskade utsläpp, anpassning, tekniksamarbete och tekniköverföring mellan i- och u-länder

Avgörande är också att kunna skruva upp åtgärderna för att klara klimatet när vetenskapen så säger. Det behövs en översynsmekanism som ger den möjligheten när besked kommer att det krävs mer än vad vetenskapen stadgar idag.

Starkt EU-mandat

EU har ett starkt mandat. Vi vill minska utsläppen med 30 procent när andra parters bud blir tillräckliga. Utlovat är 20 procents minskning jämfört med 1990 fram till 2020. EU:s långsiktiga mål är 80-95 procents minskning fram till 2050. Detta har utmejslats inte minst under det svenska EU-ordförandeskapet.

Sverige har än ambitiösare mål, 40 procents minskning till 2020, redovisat ton för ton i regeringens klimatpolitik. När Al Gore nyligen uppträdde i Larry King live på CNN pekade han ut Sverige som ett föregångsland när det gäller klimatpolitik. Sverige har med råge, tillsammans med fyra andra EU-länder, redan uppfyllt vårt åtagande om minskade utsläpp enligt Kyotoprotokollet. Samtliga EU 15-länder som skrev under Kyotoprotokollet kommer att klara sina mål fram till 2012 är prognosen

Snabba åtgärder efter Köpenhamn

Det krävs enligt EU också snabba åtgärder direkt efter Köpenhamn. Där har vi särskilt pekat ut åtgärder mot regnskogsskövlingen. Regnskogsskövlingen står för nästan en femtedel av utsläppen, genom att skog som skulle bundit koldioxid försvinner. Därmed är åtgärder på området avgörande.

Skogsskövlingen måste stoppas helt till 2030 och halveras redan till 2020. Omedelbart krävs internationellt offentliga pengar för åtgärder 2010, 2011 och 2012. Dessa åtgärder ska också bevara biologisk mångfald, ekosystemen och ge synergieffekter hos lokal- och ursprungsbefolkning. Arbetet för att stoppa regnskogsskövlingen handlar således inte bara om klimatet, utan också i allra högsta grad om möjlighet till hållbar utveckling i u-länderna.

Politiskt ledarskap avgör

Sverige och EU står alltså mycket väl rustat att visa det nödvändiga internationella ledarskapet som nu krävs i Köpenhamn. Samtidigt krävs att buden måste höjas från vissa parter.

Möjligheten till framgång beror på förmågan från alla parter att visa politiskt ledarskap. EU är berett att göra det. Mandatet är tydligt sedan miljöministrarnas rådsmöte och Europeiska rådet

i oktober.

Andreas Carlgren (c)

Miljöminister