Angela Merkel, Giorgios Papandreou och Nicolas Sarkozy i diskussioner. José Manuel Barroso tittar på.

Angela Merkel, Giorgios Papandreou och Nicolas Sarkozy i diskussioner. José Manuel Barroso tittar på.

Osäkert läge inför EU-toppmötet

Inför EU-toppmötet som inleds på torsdagseftermiddagen är läget nästintill kaotiskt. Situationen i Grekland finns inte på dagordningen, men kommer med all säkerhet att dominera mötet.

Tyskland fortsätter att hålla emot ett eventuellt europeiskt räddningspaket för Grekland inför EU:s toppmöte. Angela Merkel kan inte tänka sig att gå in med pengar förrän alla andra möjligheter har använts, inklusive en insats från den Internationella valutafonden, IMF.

Officiellt är inte Greklandsfrågan på agendan när EU:s ledare inleder mötet. Där finns istället diskussioner om EU:s tillväxtstrategi EU2020 och en uppföljning av klimatmötet i Köpenhamn.
– Det är ett ganska ovanligt toppmöte med få saker som är klara på förhand, säger en diplomat om de två dagarna som kommer.

Frankrike trycker enligt tidningen Financial Times på för att eurogruppens ledare ska hålla ett separat möte före mötet på torsdagen, för att lösa upp Greklandsknuten, vilket kan försena toppmötets början. Ett annat alternativ är att mötet hålls sent på torsdag kväll.

Men finns ingen gemensam överenskommelse om en lösning är det mycket tveksamt att ett sådant möte ens blir av. Det finns dock ingen tvekan om att det är euroländerna, och inte EU som helhet, som hanterar frågan.
– Vi är i den privilegierade situationen att vi inte behöver delta i beslutet, säger en diplomat från ett icke-euroland om situationen.

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso har bett regeringscheferna om att gå in och stödja Grekland med bilaterala lån om det skulle bli nödvändigt. Han och många med honom är rädd att trovärdigheten för euron skadas om besluten uteblir. Som ett ont omen föll eurons värde ytterligare mot dollarn, och mot den svenska kronan, på onsdagen efter att ett kredtivärderingsinstitut sänkt Portugals kreditbetyg en nivå på grund av den negativa ekonomiska utvecklingen i landet.

Även Grekland föredrar en genomgående ”europeisk lösning” framför hjälp från IMF. Greklands premiärminister Giorgios Papandreou sade i förra veckan att IMF inte skulle kräva mer reformer än vad Grekland redan har genomfört, men nu verkar hans regering inte vara lika säker längre. Ett IMF-lån på upp till 15 miljarder euro skulle kunna behöva mötas med större nedskärningar, skriver Financial Times.

Inte heller i diskussionerna om EU2020-strategin ser det ut att gå smärtfritt. EU-kommissionen har lagt fram fem mål som skulle klubbas på mötet, men i minst två ser det ut att finnas problem. Ett är utbildningsmålet, där 40 procent av EU:s invånare ska ha en högre utbildning om tio år. Där har Tyskland satt sig på tvären eftersom makten över utbildningen ligger på delstatsnivå och regeringen kan därmed inte binda sig vid mål den inte har beslutanderätt över.

Det andra är fattigdomsmålet där målet är att antalet fattiga ska minska med 20 miljoner. Bland andra Sverige anser att en sådan siffra inte är fruktbar utan att mer fokus bör läggas på att skapa tillväxt och öka konkurrenskraften och att därigenom minska fattigdomen.