Om de turkiska partierna inte kan komma överens om ett grundlagsförslag kommer frågan att gå till folkomröstning.

Om de turkiska partierna inte kan komma överens om ett grundlagsförslag kommer frågan att gå till folkomröstning.

Bild: Anders Selnes

Turkiet planerar omfattande grundlagsändring

Den turkiska regeringen har inlett diskussioner om en omfattande grundlagsändring, avgörande för landets förhandlingar om ett framtida EU-medlemskap. Den folkliga opinionen stödjer förändringarna, men regeringen har inte oppositionen med sig.

Under måndagen inledde Turkiets regering förhandlingar med oppositionen för att få till stånd ändringar i landets grundlag. Regeringen har lagt fram ett utkast till ett reformpaket på 26 förslag till förändring av landets konstitution. Förändringarna anses nödvändiga för att landet ska kunna slutföra förhandlingarna om ett framtida EU-medlemskap.

Turkiets nuvarande grundlag antogs 1982 och är en produkt av militärkuppen 1980. Regeringspartiet AKP kom till makten 2002 och en bredare författningsreform har varit på gång under flera år.

– Förslaget är ett positivt och betydelsefullt steg i att
konkret driva det demokratiska reformarbetet i Turkiet vidare, vilket också är
viktigt för EU-närmandet. En politisk reform av denna bredd och potentiella
betydelse har vi inte sett på flera år, säger Peder Spångberg, Turkiet-handläggare
på utrikesdepartementet.

Förhandlingarna är känsliga och AKP har inte tillräckligt många mandat för att själva kunna genomföra grundlagsändringarna. Stora motsättningar råder däremot mellan AKP och det största oppositionspartiet CHP, den förra landsfadern Atatürks parti, vilket gör att AKP kan få svårt att få oppositionen med sig. CHP har sagt att förändringarna är ett försök att försvaga landets sekulära system. Kommer partierna inte överens om ett förslag utifrån utkastet går frågan till folkomröstning.

Ett viktigt mål med förändringarna är att reformera domstolsväsendet för att säkra ett mer demokratiskt urval av domare. Det föreslås också bli svårare att förbjuda partier, något som förekommit frekvent mot partier som upprört landets konservativa krafter.

Andra förändringar som föreslås är att avskaffa förbudet mot att bära huvudduk på universiteten, öka barnens rättigheter, skydda datalagrade personuppgifter samt införandet av ett ombudsmannasystem.

Reformerna har betydelse för att Turkiet i framtiden ska ha möjlighet att träda in i EU. Stefan Füle, EU:s utvidgningskommissionär, säger till turkiska Daily News att det är viktigt att landet kan enas kring förändringarna och att det kan kräva kompromisser från alla partierna.
– Att föra Turkiet närmare EU hör till mina högsta prioriteringar, sade Füle som också poängterade att det inte är någon lätt uppgift.
– Men jag är övertygad om att det är värt alla ansträngningar, lade han till.

En opinionsundersökning publicerad i den turkiska tidningen Todays Zaman visar att en majoritet av den turkiska befolkningen stödjer de reformförslag som regeringen presenterat. Enligt undersökningen, baserad på frågor till 5 039 personer, skulle drygt 41 procent rösta ja till regeringens reformer. 28 procent skulle rösta ja beroende på innehållet i reformen och enbart 14 procent skulle rösta nej. Nästan 17 procent av befolkningen sade sig vara osäkra.

– Om förändringarna går igenom är det ett historiskt steg. Behovet
av en mer demokratisk författning är också en fråga som EU tagit upp i dialogen
med Turkiet. Det handlar samtidigt om ett känsligt ämne kring vilket det hittills
saknats inrikespolitisk samsyn, och den fortsatta demokratiska processen torde
även vara beroende av hur oppositionen reagerar, säger Peder Spångberg.