Ryssar vill behålla kärnvapnen

En majoritet av ryssarna anser att landets kärnvapenarsenal inte bör minskas. I Grekland behåller socialistregeringen sitt stöd medan den spanska motsvarigheten förlorar supportrar.

Den 8 april skrev USA och Ryssland under ett nytt avtal om kärnvapennedrustning. Det faller inte president Medvedevs väljare i smaken. Bara en femtedel av ryssarna anser att Medvedev gör rätt i att rusta ner medan 60 procent hellre skulle se att kärnvapenarsenalen behålls på samma nivåer som i dag. Därmed har vindarna vänt sedan Sovjetunionen föll samman: för 20 år sedan tyckte varannan ryss att nedrustning var rätt väg att gå.
Källa: All-Russian Public Opinion Research Center Metod: 1600 ryssar intervjuades i maj 2010.

Trots den djupa ekonomiska krisen som Grekland genomgår och de sparpaket som har följt på krisen har regeringen ett starkt stöd bland folket. Regeringspartiet Socialdemokraterna får ett 43-procentigt stöd i den senaste opinionsmätningen, vilket är i nivå med valresultatet i oktober 2009. Oppositionspartiet Ny Demokrati får 25 procents stöd, följt av kommunisterna med 10 procent.

EU har flera gånger, senast den 12 juli i form av kommissionär Olli Rehn, lovordat den grekiska regeringens insatser för att skära ner budgetunderskotten och reformera ekonomin. Samtidigt är strejkerna i Grekland fortfarande ofta återkommande.
Källa: Public Issue. Metod: 1006 greker intervjuades i början av juli.

I Spanien däremot, som också har tvingats genomföra ekonomiska sparpaket och reformer av arbetsmarknaden, faller stödet för den socialdemokratiska regeringen. Premiärministern José Luis Zapateros parti stöds av 35,8 procent, nästan två procentenheter ner sedan mars, medan det konservativa oppositionspartiet Partido Popular ökar från 43,6 till 45,2 procent i den senaste opinionsmätningen. Zapatero har knappt två år på sig att vända trenden; nästa ordinarie val hålls i mars 2012.
Källa: NC Report / La Razón. Metod: 1000 spanjorer intervjuades i juli.

De stora toppmötena mellan världens ekonomiska stormakter är ganska ointressanta om man frågar britterna. 20 procent av de tillfrågade hade ett stort eller ganska stort intresse för G20-mötets slutsatser vid mötet i Toronto i juni. Ännu färre, 16 procent, hade lika stort, eller litet, intresse för demonstrationerna i Toronto. Men britterna är inte ensamma om att intressera sig för annat än G20-möten: enligt undersökningen brydde sig inte heller invånarna i USA och Kanada särskilt mycket om mötet.
Källa: Angus Reid Public Opinion. Metod: 2001 britter intervjuades på nätet i början av juli.