Riksdagen är sannolikt först i EU med att försöka stoppa ett EU-förslag med stöd närhetsprincipen.

Riksdagen är sannolikt först i EU med att försöka stoppa ett EU-förslag med stöd närhetsprincipen.

Bild: Anders Selnes

Riksdagen går emot regering och EU

Riksdagens finansutskott avvisar ett förslag från EU-kommissionen som skulle tvinga Sverige att låna ut pengar för att finansiera andra länders garantier för banksparare. I slutändan kan kommissionen tvingas ompröva förslaget.

Riksdagens finansutskott vill till skillnad från regeringen inte att Sverige ska tvingas låna ut pengar till andra länder för att täcka deras insättningsgarantier i banker. Beslutet fattades i utskottet på tisdagen i full enighet mellan opposition och regeringspartierna. Förslaget ingår i ett paket från EU-kommissionen som är på remissrunda bland EU-ländernas parlament fram till oktober.

Några länder har börjat behandla förslaget men inga har kommit så långt i processen som Sverige och även om riksdagen inte röstar formellt förän den 6 oktober, är beslutet i praktiken taget.

Riksdagen avvisar förslaget med stöd av det nya Lissabonfördragets regel att beslut ska tas så nära medborgarna som möjligt. Frågan är om andra länders parlament  följer efter.
– Första steget är att lägga ut vårt beslut i den gemensamma databasen i EU. Det är möjligt att vårt förslag sätter fart på andra. Vi är inne i en prövofas och kommer att sprida våra ståndpunkter bland annat genom tjänstemän, säger Stefan Attefall (KD), finansutskottets ordförande.

En av oppositionens företrädare, Sonia Karlsson (S), säger till Europaportalen att hon förutsätter att regeringen ändrar sin ståndpunkt och driver riksdagens linje.
– Nu får vi jobba på alla kanter för att stoppa EU-kommissionens förslag, säger Karlsson.

Enligt fördraget krävs att en tredjedel av EU-ländernas parlament säger nej för att EU-kommissionen måste ompröva förslaget.
– EU-kommissionen är inte tvingad att det bort förslaget men de måste göra en omprövning. Sedan får man se om de återkommer med samma förslag eller inte. Det här ska bli riktigt spännande, säger Jörgen Hettne, forskare i juridik på Svenska institutet för europapolitiska studier, SIEPS.

EU-kommissionen vill att det införs en förhandsfinansiering i form av en skatt för banker och värdepappersinstitut. Pengarna ska läggas i nationella fonder och utbetalas till sparare om till exempel en bank går i konkurs. En sparare är då garanterad att få ut upp till 50 000 euro.

Om det visar sig att ett lands fonder inte räcker till vill kommissionen att ett land kunna få lån från andra länders garantisystem istället för att ta pengar från den egna statskassan. En sådan kreditmekanism menar finansutskottet strider mot Lissabonfördragets regler om närhetsprincip, den så kallade subsidiaritetsprincipen. Det kan dessutom, resonerar utskottet, fresta länder att underfinansiera sina fonder för att slippa att ta ett nationellt ansvar.