”Största förändringen av eurosamarbetet någonsin”

Framtida kriser för euroländer ska stoppas med hårdare budgetregler. På onsdagen lade EU-kommissionen fram de största förändringarna av euron sedan den infördes. EU-kommissionär Olli Rehn hoppas de träder i kraft i sommar.

Kommissionen lade på onsdagen fram de största förändringarna av eurosamarbetet sedan det infördes. Sex olika lagförslag presenterades av EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och ekonomikommissionär Olli Rehn. Lagpaketet går ut på att dels skärpa reglerna och dels se till att de också efterlevs av medlemsländerna, något som kommissionen har misslyckats med tidigare.

De nya bestraffningarna berör dock endast de länder som är med i eurosamarbetet – Sverige klarar sig således undan skärpningarna men får heller inte vara med och bestämma om ett land ska bestraffas eller inte i ministerrådet.

Kommissionen vill förekomma kriser liknande Greklands och Irlands i framtiden genom att stämma i bäcken. Länderna måste därför i goda tider samla i ladorna genom en ansvarsfull budgetpolitik. Avviker ett land från riktlinjerna det utfärdas en varning från kommissionens sida och i sista hand böter.
– Vi ska dra i handbromsen innan bilen rullar nerför backen, sade Barroso till ett fullsatt pressrum i Berlaymontbyggnaden i Bryssel.

Mer fokus ska läggas på ländernas statsskuld än tidigare. Överskrider skulden tröskeln på 60 procent av BNP måste ett land visa på en trovärdig plan som minskar skulden proportionerligt till storleken på skulden. Ju högre skuld, desto större nedskärningar.

Tidigare har länder, i teorin, kunnat bötfällas för att inte följa reglerna men det har i praktiken aldrig hänt. Därför blir det lättare för kommissionen att dela ut böter genom den så kallad omvänd bevisbörda. En kvalificerad majoritet av euroländerna måste rösta emot förslaget om bestraffning för att stoppa det – en skillnad mot tidigare då samma majoritet var tvungen att rösta ja för att det skulle gå igenom.

Så långt skärpningarna av de befintliga reglerna. Ett helt nytt inslag är att även euroländer med så kallade makroekonomiska obalanser kan bli bötfällda. Den skiftande konkurrenskraften mellan länderna har varit en av orsakerna till eurokrisen.

EU-kommissionen inför därför en resultattavla med olika ekonomiska mått, till exempel bytesbalans och växelkurs. När gränsvärden överskrids ska åtgärder kunna sättas in.

Länder med oroväckande obalanser som inte åtgärdas kan med de nya reglerna tvingas att betala årliga böter på 0,1 procent av BNP. Men det är inte resultaten som bestraffas utan avsaknaden av handling. Det innebär att det ska gå riktigt långt innan ett land bestraffas på grund av obalanskriteriet.

Medan Barroso och Rehn lade fram nya regler för hårdare budgetkontroll demonstrerar hundratusentals människor förbi EU-kommissionen i protest mot de nedskärningar EU-kommissionen vill se. Men att politiska beslut som skattesatser och offentliga investeringar ska dikteras från Bryssel såg inte Barroso som ett demokratiskt problem, tvärtom.
– Regeringar har inte alltid rätt. Då skulle vi inte ha den situationen vi har i dag. Vi har stora underskott och mycket svåra situationer. Beslut som tas av de mest demokratiska institutionerna i dag kan vara fel, sade kommissionsordföranden.

Alla förslag måste godkännas av EU-parlamentet och EU-ländernas regeringar och EU-kommissionen hoppas att de kan träda ikraft nästa sommar.

På sikt ska Olli Rehn också ta fram regler som gäller för alla EU-länder, inklusive dem utan euron som valuta. Finansminister Anders Borg (M) välkomnade en sådan utveckling.
– På sikt bör reglerna gälla samtliga medlemsstater och inte enbart euroländerna som nu föreslås, sade han i ett uttalande på onsdagen.