Bild: Fredrik Haglund

Borg besviken på Tyskland

En frustrerad Anders Borg (M) lämnade Luxemburg efter två dagar av möten med EU:s finansministrar som till stor del har handlat om att stärka det ekonomiska samarbetet inom unionen i allmänhet och förtroendet för euron i synnerhet.

Jämfört med i dag kommer det i framtiden finnas fler och hårdare instrument tillgängliga för att tvinga länder att föra en stramare ekonomisk politik, men enligt Borg kunde man ha gått ännu längre. Syndabocken i sammanhanget är Tyskland som ska ha sviktat i stödet för hårdare regler i utbyte för vissa skrivningar för framtida fördragsändringar.
– Jag är förvånad över att Tyskland inte gav ett hundraprocentigt stöd för en stram finanspolitik. Den historiska erfarenheten har varit att när Tyskland lämnat bastionerna i försvaret för en stark finanspolitik så har det lätt till europeiska bekymmer, säger Anders Borg till svenska journalister efter mötet.

Samtidigt som finansministrarnas möte pågick i Luxemburg gjorde Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy ett uttalande om att man kommit överens om att inför toppmötet nästa vecka driva kravet på fördragsändringar vad gäller den permanenta räddningsfond för euron som eventuellt ska inrättas. Det var en sådan öppning Tyskland ville ha i den rapport Herman Van Rompuy lämnar till toppmötet från sin arbetsgrupp där Anders Borg ingår. Sverige gör en annan bedömning och menar att inga fördragsändringar är nödvändiga.
– Jag tror att det är svårt att klara fördragsändringar, det är en lång process i många medlemsländer. Vi [i Van Rompuys grupp] har en bred överenskommelse och det är den som måste gälla, säger Anders Borg.

Finansministrarnas kom således inte överens om alla detaljer. På viktiga punkter återstår arbete, till exempel i fråga om hur snabbt ett land med en stor statsskuld måste minska den, i fråga om kraven på nationella budgetramverk och om hur automatiskt de nya bestraffningarna ska utlösas.

Sverige, tillsammans med bland andra Finland och Nederländerna, kräver att det blir en tydlig och transparent beslutsprocess, så att diskussionsutrymmet kring bestraffningarna blir så litet som möjligt. Sådana diskussioner tenderar nämligen att gynna större länder och missgynna mindre.

Det blir upp till stats- och regeringscheferna att i nästa vecka ta de avgörande besluten för den framtida inriktningen under ledning av Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy. Sedan går processen vidare till Europaparlamentet. Till sommaren ska lagstiftningsprocessen vara avslutad om EU-kommissionen får som den vill.