Historikern Bruno de Wever tror att en finansiell kris kan vara lösningen till den politiska krisen i Belgien

Historikern Bruno de Wever tror att en finansiell kris kan vara lösningen till den politiska krisen i Belgien

Bild: Canvas

”Engelskan kan lösa den belgiska krisen”

Belgien har stått utan regering i 229 dagar. I onsdags gav medlaren Johan Vande Lanotte upp sina försök att hitta en lösning. Europaportalen talar med Bruno de Wever, historiker och bror till Bart de Wever, partiledaren för det flamländska partiet N-VA. Bruno de Wever har bland annat gjort sig känd för ett förslag att göra engelskan till officiellt språk för att överbrygga språkbarriärerna mellan det nederländsktalande Flandern och fransktalande Vallonien.

Hur unik är den pågående krisen i Belgien?
– Vi har definitivt haft liknande kriser som denna, men som inte alltid har handlat om språkliga och ekonomiska motsättningar. Vi hade en mycket allvarlig kris angående kungahuset efter andra världskriget och landet stod på randen till inbördeskrig. På 70-talet hade vi en kris som liknar den i dag med 8-9 regeringar under en mycket kort tid.

Har Belgien någonsin varit närmare en delning av landet?
– Antagligen inte. Det faktum att flamländska nationalistpartiet blev det största partiet både i Flandern och i Belgien som helhet är nytt. Men nationalismen i Flandern är inte ny.

Varför genomgår Belgien en så allvarlig kris just nu?
– Som sagt, det som händer är resultatet av en kontinuerlig utveckling, inte en plötslig händelse. Den flamländska nationalismen har växt stadigt sedan 1920-talet, fick ett avbrott efter andra världskriget, men tog fart igen på 60-talet. De strömningarna har nu kanaliserats in i Ny-Flamländska Alliansen, N-VA, som gjorde ett rekordval i juni förra året.

Vilken lösning av krisen, om det finns någon, framstår som mest trolig nu?
– Som jag ser det bör det skapas en allians mellan två olika intressegrupper. Dels mellan det flamländska autonompartiet som N-VA och dels de som vill ha autonomi för Bryssel. Kompromissen blir ett Belgien med tre regioner, i stället för två som i dag (Flandern och Vallonien, reds anm) som får stort självbestämmande.

Hur skulle det vara bättre än dagens situation?
– Det kan få väldigt stora praktiska fördelar. Till exempel har Bryssel två universitet i dag. Vi skulle kunna ombilda dem till ett universitet med gemensamt språk: engelskan. Kanske kunde Brysselregionen ge upphov till en ny mentalitet och en ny politisk sfär som kan leda till helt nya samarbeten.

Är det realistiskt i dagsläget?
– Nej, inte nu. Men en stor kris som den Belgien går igenom kan vara en gnista för stora förändringar i samhället. De kommentarer från liberaler och från de Gröna jag har fått visar på att det finns ett momentum för detta. Men sådana förändringar måste komma nedifrån och upp. inte tvärtom. Nya val och förändringar i konstitutionen ändrar inte Belgien eller dess medborgare.

Du har flera gånger föreslagit att engelskan skulle bli ett så kallat lingua franca, ett gemensamt språk för offentligheten. Tror du verkligen att det kan genomföras?
– Ja. Om två eller tre generationer kan vi ha engelskan som ett gemensamt språk, precis som det kommer att vara det i EU. För fransktalande är det mycket bättre att lära sig engelska än flamländska. Det har skett på många andra platser, som Indien och engelskan. Eller ta Spanien, där kastellanskan är ett officiellt språk fast man i Baskien och Katalonien har lokala språk.

Regeringskrisen har pågått i 229 dagar nu. Vad har det för konsekvenser i vardagen för belgarna?
– Vänner till mig som jobbar i offentliga institutioner känner sig begränsade eftersom nya investeringar och projekt inte kan sättas igång. Men för mig som professor på ett universitet i Gent och min fru som är bibliotekarie i Antwerpen och många andra går livet vidare. Det infinner sig ingen riktig känsla av kris i det dagliga livet.

Hur länge tror du regeringskrisen kan fortsätta?
– Så länge den belgiska ekonomin inte utvecklar sig till en internationell kris för euron kan den politiska krisen fortgå. Men om det blir en internationell, finansiell kris orsakad av spekulanter och marknaden, då blir läget annorlunda. Då har de politiska ledarna också ett extra argument att använda gentemot sina väljare att gå med på kompromisser.

Lyssnar din bror på de råd du har att ge?
– Nej, nej, inte alls. Jag har inte att göra mer att göra med hans parti N-VA än någon annan. När vi talar med varandra handlar det mest om familjen och andra vardagliga saker.