Protester mot nedskärningar i Irland i höstas.

Hoppa till artikelns andra spalt.

Ekonomin dominerar val i Irland

Den politiska kartan ser ut att ritas om rejält i samband med valet på fredag, men frågan är hur lätt det blir att vända den ekonomiska utvecklingen.

Partiet Fianna Fáil som har dominerat irländsk politik sedan 1930-talet kommer med största sannolikhet förlora makten. De segrande ser ut att bli Fine Gael, som väntas ta stöd av Labour-partiet för att bilda koalition. Det spekuleras även om att Fine Gael skulle kunna ta stöd av något av de mindre partierna eller, möjligen, få egen majoritet.

Den svåra ekonomiska kris som drabbat landet märks bland annat genom en ny emigrationsvåg till följd av en tredubblad arbetslöshet sedan 2007, övergivna hästar som svälter och en första planerad massauktion av hus som återtagits och nu kan säljas för så lite som en sjättedel av priset före krisen, enligt The Guardian. Inte minst så har väljarna reagerat mot det räddningspaket som EU och IMF drev igenom tillsammans med den sittande regeringen.

Villkoren för nödlånen ses av många som orättvisa, och Fine Gael och Labour har gått till val på att omförhandla dem. Fine Gaels ledare Enda Kenny, en av det konservativa europeiska EPP-parties vice ordförande, sade igår att han skulle använda sin post till att övertyga sina europeiska systerpartier om att EU och IMF:s räddningspaket är dåligt för Irland, skriver Irish Times.

Partierna längst till vänster, Sinn Féin och United Left Alliance, går längre än så, och förespråkar helt enkelt att man avvisar lånen från EU och IMF. Fianna Fáil, som tillhör den liberala gruppen i Europaparlamentet, menar att en omförhandling av lånen inte är realistisk, även om man öppnar upp för möjligheten till lättnader av villkoren.

Enligt en informationssida om valet kopplad till universitetet Trinity College i Dublin kan partierna längst till vänster få en hel del proteströster av väljarna ”med tanke på den vitt spridda känslan av att ECB och EU har drivits mer av intresset att skydda euron och vissa enskilda bankintressen, än av att hjälpa Irland”

Väljarna är inte ensamma i sitt missnöje med lånevillkoren. Vissa bedömare ser det som orealistiskt att Irland kommer kunna betala av sina lån och samtidigt resa sig ekonomiskt om inte skulden eller räntorna skrivs ned. EU och IMF har hittills vägrat att gå med på att långivare från Tyskland och andra länder tar sin del av bördan för de pengar de gick in med i irländska banker.

– Jag har börjat undra när Europa kommer medge att de har en del av ansvaret i det som gick fel här, säger Alan Barrett, chefsekonom på tankesmedjan Economic and Social Research Institute i Dublin till Financial Times.