Historien om att tre EU-parlamentariker ska ha låtit sig mutas har skakat Europaparlamentet.

Hoppa till artikelns andra spalt.

Oklart vem som utreder mutanklagelser

Förvirring råder kring vem som ska utreda mutanklagelserna mot tre EU-parlamentariker. EU:s antibedrägeribyrå, Olaf, har startat en utredning, men parlamentet menar att det är nationella myndigheter som ska gå vidare med fallen. I slutändan är det upp till politikernas hemländer att dra dem inför rätta och bestämma påföljd.

Financial Times och EUobserver skriver i dag att personer från Olaf försökt ta sig in på de mutanklagade politikernas kontor i Europaparlamentet, men stoppats av säkerhetsvakter. Marjory Van Den Broeke som är chef för parlamentets pressenhet bekräftar uppgifterna.

– Parlamentets jurister varnade för att om Olaf tar sig in på kontoren kommer det att bryta mot reglerna. Så de spärrade av kontoren, satte vakter utanför så att ingen kan förstöra eller ta med sig några eventuella bevis, i väntan på att de nationella myndigheterna ska agera, sade Marjory Van Den Broeke.

Enligt Van Den Broeke är reglerna ”väldigt klara” när det gäller befogenheten att utreda brott som de aktuella, och hon menar att Olaf inte har någon makt i sådana fall.

– Enligt reglerna får de bara utreda fall där EU:s finansiella intressen påverkas, och det är inte fallet här, säger hon.

Olaf ser annorlunda på saken. Johan Wullt, talesperson på byrån, säger att Olaf har två mandat: dels att utreda missbruk av EU-bidrag, och dels att ha hand om fall där personal på EU-institutionerna misstänks för korruption.

Han vill inte säga huruvida Olaf försökt ta sig in på de tre politikernas kontor.

– Vi kommenterar inte detaljer kring utredningar. Vi har inlett en utredning efter att ha tagit del av vissa uppgifter i media, speciellt artikeln i The Sunday Times, och vi har gjort det på ett skyndsamt sätt, säger Johan Wullt.

Som Europaparlamentet ser det har de gjort sin första översyn av ärendet, och det är nu upp till aktuella medlemsländer att gå vidare med utredningarna. Parlamentets talman Jerzy Buzek ska kontakta de tre aktuella länderna för att få veta vad de tänker göra åt saken.

Igår gjorde Jerzy Buzek ett uttalande med anledning av avslöjandena, och sade då att parlamentet borde titta på hur man kan stärka sin interna uppförandekod och påföljderna. Han sade också att den sista av de tre anklagade parlamentarikerna som inte avgått, Adrian Severin, har sagt att han kommer sitta kvar på sin post, men nu utan politisk grupptillhörighet.

Monica Macovei, center-högerledamot i EU-parlamentet och före detta rumänsk justitieminister vill gå längre än Buzek, och förbjuda parlamentariker att ta betalda uppdrag vid sidan av det som politiker.

– EU-parlamentariker har fem år i parlamentet för att stifta lagar för EU-medborgarna. Det är ett heltidsjobb och jag förstår inte varför vi skulle behöva ha parallella jobb, säger Macovei, som gjort sig känd för korruptionsbekämpning i hemlandet, till EUobserver.

I dag kan en EU-parlamentariker ha flera betalda sidouppdrag, så länge som hon eller han öppet deklarerar dem i ett register.