MittEuropa »
Ta bort handelshindren kring Östersjön

Om Östersjöregionen blir av med handelshinden öppnas vägen för ytterligare ökat välstånd, ökat samarbete och ökade regionala kontakter – samtidigt som det än tydligare etablera regionen som en progressiv föregångsregion inom EU-samarbetet. Det skriver Jakob Sjövall.

I år är det 20 år sedan de baltiska staterna återfick sin självständighet och Östersjön förvandlades från att vara ett hårt kontrollerat gränshav till att åter bli en länk för att föra samman människor, kulturer och länder. Vi har under dessa år gått en utveckling till mötes där Östersjöregionen förvandlats från att tillhöra EUs periferi till att bli en aktiv del av samarbetet och i flera hänseenden ett föredöme.

Östersjöregionen är idag en starkt integrerad handelsregion, med tätt sammanknutna men relativt små och kunskapsintensiva ekonomier. För samtliga strandstater undantaget Tyskland och icke-medlemsstaten Ryssland gäller att största delen av all utrikeshandel sker med andra Östersjöstater.

Den senaste krisen har visat på hur integrerad världsekonomin är, och att enskilda, små länder i tider av kris har ganska små möjligheter att styra över sina öden. Särskilt för de baltiska staterna har detta varit smärtsamt tydligt. På lång sikt är det endast genom strategiskt samarbete vi kan försvara vår strävan efter välfärd och hävda våra gemensamma värderingar, internationellt och globalt.

Men detta förutsätter också att vi tar gemensamma grepp för att stärka vår globala konkurrenskraft. Inom områden där de enskilda Östersjöländerna har begränsade eller otillräckliga resurser var och en för sig, kan vi arbeta tillsammans. Inom innovation, forskning och miljöarbete finns redan ambitiösa initiativ och ett aktivt samarbete, vilket är föredömligt.

EUs pågående Östersjöstrategi söker samordna många av dessa satsningar. För att de skall bära ytterligare frukt och även ge lokala initiativ en chans att utvecklas krävs dock att våra ekonomier som helhet integreras ännu mer. Föga torde stå att vinna på att försöka isolera sig, när våra ekonomier knappast är omfattande nog att hävda sig var för sig globalt. Ökat utbyte i regionen torde istället ge ett mervärde.

Ordföranden i det estniska parlamentets EU-utskott Marko Mihkelson har vädrat idén, senast i ett tal den andra mars i år, att inom ramen för Östersjöstrategin (som har som en av fyra huvudmålsättningar att öka välståndet i regionen) tillsätta en regional utredning med syfte att kartlägga och avlägsna handelshinder inom Östersjöregionen.

Inspirationen kommer från Nordiskt Gränshinderforum, som leds av Ole Norrback och är det nordiska samarbetets kartläggning av gränshinder inom Norden. Mihkelson antyder att man under det estniska ordförandeskapet i EU 2018 kan förvänta sig ett förslag med sådant innehåll, avsett för EU-länderna runt Östersjön. Det är en så pass god idé att länderna redan nu bör ge sitt stöd åt idén.

Tillsättandet av ett sådant gränshinderforum för den inre marknaden i Östersjöregionen skulle ha till syfte att ytterligare öppna upp den inre marknaden och därmed bidra till ökat välstånd, ökat samarbete och ökade regionala kontakter – samtidigt som det än tydligare etablera regionen som en progressiv föregångsregion inom EU-samarbetet (idén kunde ju med lätthet exporteras).

En löpande, konsultativ utredning som inte nöjer sig med att arbeta i det tysta utan tydligt visa på de brister man finner och med konkreta åtgärdsförslag skulle vara ett sätt att skapa debatt och input i policydiskussionen kring hur regionen kan öka sin konkurrenskraft och säkra välfärden. Just så har nordiska Gränshinderforum verkat.

Det vore dessutom ett kostnadseffektivt policyinstrument där man kan dra nytta av det nordiska samarbetets erfarenheter. EU torde inte ha några svårigheter med att involvera även övriga regionala och lokala samarbetsorganisationerna som finns i Östersjöregionen, om man så skulle önska. Slutligen skulle det också vara välkommet för Östersjöstrategin som sådan, vilken har anklagats för att inte tillräckligt fokusera på eller ta hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna och utvecklingsmöjligheterna för samarbetet.

I höst och nästa vår kommer Östersjöländerna Polen respektive Danmark att hålla i EUs ordförandeklubba, något som säkerligen kommer att innebära att Östersjöstrategin får åtnjuta stor politisk uppmärksamhet. Då finns ett gyllene tillfälle att utveckla denna idé.

Redan nu borde dock medlemsstaterna kring Östersjön finna att det är i deras eget och regionens intresse att ta fasta på den idéskiss Marko Mihkelson redan lagt fram och som jag här gjort ett personligt försök att beskriva.