En egen flygskatt för EU är ett sätt att få in pengar på, menar Europaparlamentariker.

Hoppa till artikelns andra spalt.

EU-parlamentet vill ha nya skatter

I tider av hårda nedskärningar och ekonomisk kris runt om i Europa intog EU-parlamentet på onsdagen en kontroversiell ståndpunkt. EU bör under åren 2014-2020 få en fem procent större kassa att spendera pengar ur jämfört med 2013. Det är ett krav som går stick i stäv med vad många regeringar i Europa har tänkt sig. 

>>> Delta gärna i vår omröstning om EU-skatter i vänsterspalten <<<

Enligt EU-parlamentarikerna behövs pengarna för att kunna nå de politiska mål unionen har satt upp gällande tillväxt och jobbskapande inom ramen för den så kallade EU 2020-strategin som klubbades av EU förra året.

– Det är första gången vi kopplar budgeten till de mål vi har satt upp. Så beslutet har redan tagits, regeringarna måste följa det, säger den spanske konservative EU-parlamentarikern Salvador Garriga Polledo.

Det är första gången EU-parlamentet har makt att bestämma över hela budgeten tillsammans med ministerrådet och förhandlingarna väntas bli tuffa. Parlamentarikerna vill se radikala ändringar i hur EU ska få in pengarna. I dag kommer mer än 85 procent från EU-länderna och resten från EU:s handelstullar. Det gör att motsättningar uppstår mellan rika och fattiga länder, vilket parlamentarikerna vill undvika.

– Dagens system kan inte fortsätta. Det leder till en onödig debatt som är farlig för Europa, säger Salvador Garriga Polledo.

Därför bör EU kunna samla in sina pengar på ett annat sätt. Den tyska socialdemokraten Jutta Haug basar över det utskott i parlamentet som bestämmer i frågan. Hon vill att medlemsländerna på sikt inte ska betala in någonting alls. Pengarna ska komma från skatter.

– Vi har ju inte rätt att ta ut skatt på EU-nivå. Så medlemsländerna måste tillsammans hitta på en ny skatt och sedan föra över intäkterna till EU. Det är rimligt, säger Jutta Haug.

Ledamöterna inser att åtminstone fram till 2020 kommer de nationella inbetalningarna att finnas kvar. De kräver dock att alla rabatter försvinner, det vill säga Storbritanniens rabatt som 2011 ligger på runt 30 miljarder, Nederländernas på sex miljarder och Sveriges på 1,3 miljarder.

Marit Paulsen (FP) håller med om att systemet för EU-budgeten måste göras om så att det blir tydligare varifrån pengarna kommer ifrån och vad de går till.

– Jag kan tänka mig en skatt på flygresor, miljöskatter eller varför inte antibiotika. Det måste vara synligt och gränsöverskridande och inte vara kopplat till ett land eller en grupp av länder, säger Marit Paulsen.

Hon var en av nio av utskottets 48 ledamöter som inte röstade ja till rapporten. Hon lade ner sin röst eftersom den saknade prioriteringar.

– Det var bara plus, plus, plus. Ingen vill ha några fiender, ingen vill ha mindre. Men samtidigt sitter vi med ansvar och ingenstans i världen räcker pengarna till allt man vill ha, säger Marit Paulsen.

EU-kommissionen lägger fram ett förslag till långtidsbudgeten i slutet av juni samtidigt med förslag på hur EU ska få in egna pengar. Följer EU samma tidsplan som när den förra långtidsbudgeten antogs är brottningsmatchen mellan de tre institutionerna slut i maj 2013.