Sverige sticker ut i EU

Sverige är trea i ligan över EU-länder som tycker att EU bestämmer över frågor som länderna borde råda över. I morgon tar riksdagen ställning till om en gemensam bolagsskattebas är något som EU bör ta beslut om.

När det nya Lissabonfördraget lanserades var en ny fördel att de nationella parlamenten skulle få mer att säga till om. Möjligheten att säga stopp och belägg till kommissionens lagförslag infördes i de lägen ett parlament inte tycker att frågan hör hemma på EU-nivå utan på nationell nivå. Den så kallade närhetsprincipen, eller subsidiaritetsprincipen, skulle värnas.

Om fler än nio parlament går ihop och anmärker på samma lagförslag tvingas kommissionen att se över sitt förslag.

Efter ett och ett halvt år med Lissabonfördraget visar det sig att Sverige är en av de mest aktiva försvararna av närhetsprincipen. Fram till april i år hade riksdagen vid fyra tillfällen bestämt att ett lagförslag inkräktade på medlemsländernas beslutskompetens. Det ger Sverige en tredjeplats i EU-ligan, enligt statistik Europaportalen har tagit del av.

– Det är svårt att veta varför Sverige ligger så långt upp utan att veta bevekelsegrunder i andra länder. Men i Sverige har oppositionen gått ihop mot regeringen i flera EU-frågor. I länder där regeringen har större kontroll över parlamentet kan det finnas mindre möjlighet för en opposition att göra sin åsikt hörd, säger Fredrik Langdal, utredare i statsvetenskap på Svenska institutet för europapolitiska studier till Europaportalen.

I morgon tar riksdagen ställning till ännu ett beslut om närhetsprincipen har respekterats av EU eller inte. Det handlar om det ska införas en gemensam, frivillig, bolagsskattebas på EU-nivå, vilket regeringen stöder. Men i utskottet gick oppositionen emot regeringen och röstade för att riksdagen ska protestera mot förslaget.

De tidigare fyra fallen Sverige har uttalat sig i rör dels två ekonomiska frågor där EU-kommissionen föreslog att medlemsländerna skulle bli skyldiga att låna ut pengar till andra länders system för insättningsskydd och ersättning till investerare. De andra två rörde ett system av matutdelning till fattiga personer och ett om jordbruksmarknaden. Men inget förslag har kunnat uppbåda motstånd hos minst en tredjedel av parlamenten.

Allra flest gånger har Polen gjort invändningar mot EU. De båda parlamentskamrarna har anmält invändningar sammanlagt tolv gånger.  Femton länder har aldrig hört av sig till EU-kommissionen med anledning av närhetsprincipen.