Annons

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso kommer få kämpa hårt för en skatt på finansiella transaktioner.

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso kommer få kämpa hårt för en skatt på finansiella transaktioner.

Bild: Fredrik Haglund (arkivbild)

Ny finansskatt ska ersätta EU-avgiften

EU-kommissionens förslag att ersätta delar av EU-avgiften med en finansskatt sågas av flera svenska EU-politiker. Idén ska säljas in med hjälp av ett stort europeisk konferens i slutet av året. 

Nästan 10 000 miljarder. Så stor kommer EU:s nästa budget att vara för åren 2014-2020. Budgeten presenterades av EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso sent på onsdagskvällen och har lett till blandade reaktioner runt om i Europa.

Den fick stort stöd av EU-federalister, som den liberala gruppen i EU-parlamentet, som framför allt hyllade förslaget att införa en ny skatt på finansiella transaktioner. Skatten ska införas senast 2018 och skulle kunna stå för en femtedel av budgeten om tio år, enligt EU-kommissionens beräkningar.

– Tittar vi på förslaget från kommissionen är vi väldigt nöjda, säger Guy Verhofstadt, den liberala gruppens ledare i EU-parlamentet.

Men en europeisk finansskatt är mycket omdiskuterad och skär rakt igenom partilinjerna. Sveriges och Storbritanniens konservativa regeringar har avfärdat den flera gånger i EU-sammanhang medan Tysklands och Frankrikes diton gillar idén. Beslut om att införa en sådan skatt måste tas enhälligt av de 27 länderna. Strategin förespråkarna lanserar är att kalla till en stor europeisk konferens där alla nationella parlament ska delta, likt det framtidskonvent som tog fram förlagan till Lissabonfördraget.

– Vi lade fram idén om en sådan konferens och kommissionen har lyssnat. Vi behöver alla regeringarnas godkännande men vill också ha oppositionens medgivande [i alla länder], den måste ta sitt ansvar, säger Alain Lamassoure, fransk konservativ ordförande i parlamentets budgetutskott.

Polen, som tar över ordförandeskapet i morgon fredag, har givit signaler om att en sådan konferens ska hållas i höst för att skapa momentum i budgetdebatten. Men idén lär få svårt att få fäste. dels i Storbritannien, dels i den svenska riksdagen då både regeringen och delar av oppositionen är emot den.

– Vi har visserligen arbetat för en transaktionsskatt länge för att kunna minska de snabba finansiella transaktionerna, men då skulle den ha gått till att bekämpa klimatförändringar i utvecklingsländer till exempel. Inte rätt in i EU:s kassa, säger Eva-Britt Svensson, Vänsterpartiet.

Utöver finansskatten föreslår kommissionen att införa en momsavgift, där EU skulle få ta del av 1-2 procent av de momsintäkter medlemsländerna samlar in på hemmaplan. Systemet skulle ersätta de komplicerade avgifter som i dag baseras på momsintäkter.  Även den nya momsavgiften skulle till 2020 kunna stå för en femtedel av intäkterna.

Tillsammans med de tullavgifter som EU får i dag skulle budgeten finansieras upp till 60 procent  av så kallade egna intäkter, och de återstående 40 procenten skulle  medlemsländerna stå för. I dag betalar de in 85 procent av EU:s budget i direkta avgifter, där Sverige betalar cirka 27 miljarder. Om de direkta avgifterna minskar och ersätts av en finansskatt och en ny momsavgift tror EU-kommissionen att konflikterna mellan ”nettobetalare” och ”nettomottagare” kan minska.

Annons

Gunnar Hökmark (M), ledamot i EU-parlamentets finansutskott, tror det blir tvärtom.

– Avgiften minskar ju inte, en finansskatt kommer att gå vidare till konsumenterna i sista hand, precis som elskatten inte betalas av bolagen utan av elanvändarna. Det blir inte färre Jaguarer på Londons gator med en sådan här skatt, säger Gunnar Hökmark.

Anslagen till forskning och innovation ökar med nästan 50 procent, till infrastrukturprojekt med nästan 300 procent och biståndet med 20 procent. Jordbruksstödet och regionstödet sänks något i rena pengar men nivån ligger kvar på drygt två tredjedelar av den sammanlagda budgeten. Det kritiseras av såväl Gunnar Hökmark som Eva-Britt Svensson.

Totalt ökar storleken på budgeten enligt EU-kommissionen med fem procent jämfört med föregående period. Men då har vissa utgifter lagts utanför ramarna, till exempel fusionsforskningsprojektet Iter, globaliseringsfonden som ska hjälpa arbetare på nedlagda företag att ställa om, katastrofhjälpfonder och eventuella krisutbetalningar till jordbrukssektorn. Räknas dessa pengar med kan ökningen bli upp till åtta procent, men EU-kommissionen har ännu inte presenterat några dokument där en rak jämförelse kan göras mellan budgeten för 2007-2013 och den nya perioden.

Att budgeten blir större kritiserades av flera svenska politiker. EU-minister Birgitta Ohlsson sade till TT att hon inte kan acceptera en ”svällande budget”, Gunnar Hökmark menar att kommissionen inte har prioriterat rätt. Enligt Eva-Britt Svensson (V) ”är det inte klokt att budgeten ökar när många medlemsländer måste skära i sina budgetar”.

Socialdemokraternas Göran Färm i EU-parlamentets budgetutskott var en av få svenskar som talade i positiva ordalag om EU-kommissionens förslag.

– Att dra ner på EU-budgeten gynnar bara de rikaste EU-länderna, medan det försvårar för EU att samlat bli världsledande på områden som kräver gemensamma satsningar, men också att ge det stöd för tillväxt som behövs i länder som Grekland, Portugal och Östeuropa, säger Göran Färm i ett uttalande.

I juni 2012 hoppas EU-kommissionen att medlemsländernas regeringar ska enas om en linje att driva i budgetfrågan och i slutet av 2012 måste de ha kommit överens med EU-parlamentet.