Moldaviens premiärminister Vladimir Filat.

Moldaviens premiärminister Vladimir Filat.

Bild: Anders Selnes

Utveckla EU:s östliga partnerskap

Personligen är jag övertygad att om vi inte ser ljuset i slutet av tunneln måste vi bara gå snabbare framåt. Det skriver Vlad Filat, Moldaviens premiärminister när EU:s toppmöte om det Östliga partnerskapet inleds i dag i Warszawa.

Dagens toppmöte om det Östliga partnerskapet i Warszawa är en viktig dag för EU:s förbindelser med sina östra grannländer. Toppmötet utgör bara en av symbolerna för framgången av det svensk-polska initiativet, och är ett tillfälle att vidareutveckla partnerskapet i linje med visionen om ett stabilt, demokratiskt och välmående europeiskt grannskap.

Trots sina framgångar är det Östliga partnerskapet inte helt fritt från kritik, inte minst för att partnerskapet inte erbjuder ett anslutningsperspektiv till EU. Personligen är jag dock övertygad att om vi idag inte ser ljuset i slutet av tunneln måste vi bara gå snabbare framåt. Ju fortare vi går, desto snabbare kommer vi att se ljuset. Det Östliga partnerskapet är både en karta och en kompass som kommer att föra oss närmare EU-integrationen. Detta är vad som styr Moldaviens inställning till det Östliga partnerskapet och effekterna syns tydligt.

Sedan lanseringen av det Östliga partnerskapet har Moldavien blivit en konsoliderad framgångssaga för demokratisering och ekonomisk tillväxt. År 2010 var Moldavien en av de tre snabbast växande ekonomierna i Europa. Tyvärr har Moldaviens parlament, sedan två år tillbaka, inte förmått utse landets president men jag hoppas att vi kommer att lösa denna situation snart. Reformerna fortsätter, landet fungerar och vår europeiska kurs är orubblig. Idag är Moldavien en pluralistisk demokrati med mångfaldig media, och där alla politiska aktörer konkurrerar med politiska, legala och demokratiska medel. Detta är ingen dålig prestation.

I juni 2010 inledde Moldavien en dialog med EU om viseringsfrihet. Vi erhöll senare en handlingsplan med åtgärder, som när de är genomförda, kommer tillåta moldaviska medborgare att resa till EU på kortare besök utan visum. Det är min fasta övertygelse att Europa inte är enat om inte deras medborgare är förenade. Detta är fortfarande en ofullbordad uppgift. EUs nuvarande viseringssystem utgör ett stort hinder för kontakter mellan människor, näringsliv, handel och i slutändan för den ekonomiska och samhälleliga utvecklingen inte bara för EUs grannar utan också för EU som helhet. Det underminerar dessutom EUs mjuka makt.

Inom EU har det funnits en hel del farhågor kring misslyckandet med mångkulturalism och utmaningarna på migrationsområdet. Moldavien är i detta sammanhang en partner i migrationsfrågorna snarare än en utmaning för EU. Vår ansats till viseringsdialogen är att arbeta tillsammans med EU och ta itu med våra gemensamma angelägenheter snarare än att ställa krav på EU. Därför arbetar Moldavien och EU nu tillsammans för att implementera bättre verktyg som ska ge oss möjlighet att tillsammans hantera utmaningarna på migrationsområdet. Moldavien sätter nu upp ett integrerat gränsförvaltningssystem, reformerar inrikesministeriet och anpassar våra gränskontrollrutiner och standarder till EUs. Alla dessa reformer genomförs med direkta bidrag och med engagemang från EU.

Moldavien har också tagit stora steg mot att inleda förhandlingar om ett djupgående och omfattande frihandelsområde (DCFTA). För Moldaviens utveckling behövs mer handel, inte enbart bistånd. Friare handel skapar arbetstillfällen, ökar välståndet och gör moderniseringen hållbar. Det är därför erbjudandet om djupgående och omfattande frihandel med EU är så centralt för det Östliga partnerskapet. EU är redan Moldaviens största handelspartner, med 50 procent av den externa handelsbalansen, vilket gör oss till en liten men oskiljaktig del av den europeiska ekonomin. Men vi behöver frihandel för att rejält kunna öka handeln och vi hoppas därför kunna inleda förhandlingar med EU om ett djupgående och omfattande frihandelsområde så snart som möjligt.

Ett annat projekt som förvisso är av mindre omfattning men ändå har stor betydelse är att skapa ett gemensamt luftrum mellan EU och Moldavien. Vi påbörjade förhandlingarna om ett gemensamt luftrum i juli 2011 och hoppas kunna slutföra dem inom kort. Ett gemensamt luftrum skulle stärka moldaviska säkerhetsstandarder, öka flygtrafiken mellan EU och Moldavien, sänka priserna, allt till medborgarnas bästa.

Det är viktigt att analysera vad som har uppnåtts, men ännu viktigare är att vi behöver utarbeta Östliga partnerskapets framtid. Partnerskapet har hittills varit framgångsrikt, men framgången har främst legat i dess förmåga att lansera mycket viktiga initiativ. Den svåra uppgiften att leverera ligger fortfarande framför oss. Jag anser att framtida framgångar för det Östliga partnerskapet kommer att bero på flera olika faktorer, inte minst ett kontinuerligt  engagemang på hög nivå från EU och från partnerländerna, liksom en differentiering mellan partnerländerna.

Men, hastigheten är också ytterst viktig. Moldavien har inte ytterligare ett decennium för modernisering. Vi har bara några få år på oss för att åstadkomma en radikal och oåterkallelig brytning med det förflutna. Det är därför vi har bråttom att gå framåt så snabbt som möjligt i våra förbindelser med EU. Vi har helt enkelt inte råd att diskutera frågor år efter år utan snabba framsteg. Det är därför takten i genomförandet av de uttalade målen för det Östliga partnerskapet måste öka drastiskt, särskilt rörande frihandel och fri rörlighet för medborgare.

Det är kanske dags att fundera på hur vi kan bygga vidare på de inledande framgångarna för det Östliga partnerskapet för att ytterligare utveckla det. Hittills har det Östliga partnerskapet två forum på hög nivå: årliga toppmöten och möten mellan utrikesministrarna. Dessa möten är viktiga, men de bör endast vara toppen av pyramiden. Under dem behöver vi utveckla ett mycket tätare nät av kontakter mellan myndigheter, företag och samhällen. 

Jag tror att det är viktigt för EU och dess grannar att lansera regelbundna ministermöten för olika sektorer där Östliga partnerskapets inrikesministrar, energi- eller ekonomiministrar kan träffa sina EU-kolleger för substantiella diskussioner. En sådan stärkt dialog möjliggör fullgörandet av potentialen i det Östliga partnerskapet på ett sätt som bidrar till att stärka Europas välstånd, säkerhet och makt i en alltmer multipolär värld.

Vlad Filat,
Premiärminister Moldavien