Sverige kan få pengar från EU för att bygga järnväg.

Bild: Norrtåg

Hoppa till artikelns andra spalt.

EU-pengar till svensk järnväg

EU-kommissionen vill ge 30 miljarder till europeiska transportnät och kan komma att finansiera upp till en tredjedel av svenska järnvägssatsningar.

50 miljarder euro, nästan 455 miljarder kronor, vill EU-kommissionen lägga på infrastrukturprojekt i EU fram till 2020. Fyra olika EU-kommissionärer stod på rad i pressrummet i Bryssel för att presentera just sina pengapåsar.

30 av de 50 miljarderna ska gå till att bygga nya och modernisera transportnät i Europa, som järnvägar, vägar, flygplatser och vattenleder. Kommissionen har valt ut ett hundratal projekt som kan få EU-bidrag.

I Sverige gäller det bland annat järnvägen mellan Sundsvall och Luleå, del av den så kallade Botniabanan och Norrbotniabanan. Även Malmbanan till Kiruna och den norska gränsen, samt sträckorna Malmö-Göteborg och Stockholm-Malmö finns med på EU-kommissionens lista för projekt som kan få bidrag.

EU kan skjuta till mellan 20 och 40 procent av den beräknade kostnaden, men först måste Sverige skicka in en projektansökan som ska godkännas av EU och resten av finansieringen måste Sverige självt stå för.

– Idag har vi fått en tydlig signal från EU om att norra Sveriges infrastruktur måste förbättras, nu är det upp till regeringen att stödja förslaget och snabbt avsätta de investeringspengar som måste läggas ovanpå EU:s grundplåt, sade EU-parlamentariker Marita Ulvskog (S) i ett uttalande efter beskedet.

De 30 miljarderna euro ska skapa ett så kallat europeiskt stomnät, där målet är att en bred majoritet av Europas människor inte ska finnas mer än en halvtimmes restid från stomnätet.

Till detta vill EU också lägga nio miljarder euro på att utveckla energinätet i Europa och lika mycket på bredband och digitala tjänster i EU. Där är målet att alla ska ha tillgång till en internetuppkoppling på minst 30 megabyte per sekund år 2020.

Förslaget ingår i EU:s budget för åren 2014-2020 som kommer att förhandlas om mellan EU-parlamentet och EU:s ministerråd, något som inte väntas vara klart förrän om tidigast ett och ett halvt år.