Annons

Finansministrarna Maria Fekter (Österrike), Evangelos Venizelos (Grekland) och Jutta Urpilainen (Finland). Arkivbild.

Finansministrarna Maria Fekter (Österrike), Evangelos Venizelos (Grekland) och Jutta Urpilainen (Finland). Arkivbild.

Bild: Europeiska Unionens Råd

Grekland pressas på hög ränta

Det grekiska skulddramat och finanspaktens utformning står överst på dagordningen för euroländernas finansministrar vid dagens möte i Bryssel.

Den grekiska regeringen lyckades i helgen inte komma överens med de privata investerarna om förutsättningarna för en skuldnedskrivning.

De privata investerarna, som i förhandlingarna representeras av Internationella finansinstitutet IIF, har gått med på nedskrivningar större än de tidigare överenskomna 50 procenten. Enligt källor till nyhetsbyrån Reuters ska de ha gått med på nedskrivningar på 65-70 procent av sina fordringar på Grekland. Om uppgörelse går genom minskas den grekiska statsskulden som i dag ligger på 350 miljarder euro med ungefär 100 miljarder euro.

Knäckfrågan som de två parterna inte kan enas om är hur hög ränta Grekland ska betala för kommande lån. De privata investerarna vill att räntan ska vara högre än fyra procent, vilket de offentliga investerarna den Internationella valutafonden IMF och Europeiska centralbanken ECB anser bli för dyrt för den katastrofala grekiska ekonomin.

Charles Dallara, de privata investerarnas chefsförhandlare, var på söndagskvällen dock optimistisk till att en överenskommelse kan nå.

– Vi står vid ett vägskäl och jag är fortsatt ganska hoppfull, sade Charles Dallara.

Att Grekland och de privata investerarna kommer överens är en förutsättning för att landet ska få det krislån på 130 miljarder euro som krävs för att kunna betala tillbaka gamla lån som löper ut den 20 mars. Blir det inga pengar i den grekiska statskassan före det riskerar landet att gå i konkurs.

Euroländernas finansministrar ska också diskutera EU:s permanenta krisfond ESM. Finland vill behålla den enhällighet som tidigare krävdes för att ett lån ska kunna betalas ut från krisfonden. Finländarna menar att de nya reglerna, som säger att en 85-procentig majoritet är tillräckligt för att ge ett lån, favoriserar de stora euroländerna på bekostnad av de små.

Under kvällen tjuvstartar tisdagens finansministermöte när unionens tio övriga finansministrar ansluter för att diskutera och fastställa finanspaktens utformning till toppmötet den 30 januari.

Samtidigt åker Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso till Berlin för att förbereda inför toppmötet.