EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso försvarar finanskatten, när striden nu hårdnar. Arkivbild.

Hoppa till artikelns andra spalt.

Barroso: Finansskatt kan halvera ländernas EU-avgift

Nu hårdnar striden om finansskatten och EU:s kommande budget.

 

I Bryssel stiger temperaturen inför EU:s kommande långtidsbudget. På torsdagen presenterade kommissionen nya beräkningar på hur mycket en skatt på finansiella transaktioner kan komma att minska medlemsländernas bidrag till EU-budgeten.

– Detta är preliminära siffror, men en skatt på finansiella transaktioner skulle kunna minska medlemsländernas bidrag till EU-budgeten med 50 procent, sade kommissionens ordförande José Manuel Barroso som vill att två tredjedelar av inkomsterna från en finansskatt ska gå till EU-budget, resten till medlemländernas statskassor.

Trots ett hårt motstånd hos vissa medlemsländer mot en finansskatt är EU:s budgetkommissionär Janusz Lewandowski säker på att en sådan kommer att införas.

– Det är inte frågan om huruvida vi får en finansskatt, den kommer, sade Janusz Lewandowski.

Enligt kommissionens nya beräkningar kommer en finansskatt under 2014, det år kommissionen vill att skatten börjar gälla, att inbringa 38,1 miljarder euro. Sedan kommer intäkterna stadigt att öka till 2020 då in de spås bli 54,2 miljarder euro.

För Sverige skulle detta innebära att medlemsavgiften 2020 minskar med 1,6 miljarder euro i dagens pengavärde vilket motsvarar cirka 15 miljarder kronor. 2012 betalar Sverige 31,3 miljarder kronor i medlemsavgift till EU. Av dessa kommer via olika EU-stöd ungefär 13 miljarder kronor tillbaka till olika projekt i Sverige.

På ena sidan i förhandlingarna om EU:s budget mellan 2014-2020 finns parlamentet och kommissionen som vill öka budgeten något – de får även stöd av 17 av medlemsländerna. På den andra sidan har tio EU-länder, däribland Sverige, gått samman och begär att EU-budgeten mellan ska kapas med minst 100 miljarder euro, vilket innebär in minskning med ungefär tio procent.

På torsdagen träffades ledarna för de tre EU-institutionerna parlamentet, rådet och kommissionen för att försöka hitta gemensamma linjer kring hur unionens långtidsbudget ska se ut.

– De som vill skära mycket i EU-budgeten är delvis personer som inte har en pragmatisk inställning till Europa, utan en ideologisk inställning, sade Martin Schulz talman i EU-parlamentet med en tydlig vinkning till de länder som vill skära i budgeten.

EU-kommissionen ordförande José Manuel Barroso är inne på samma spår.

– Dessvärre försöker en del politiska krafter presentera detta som att det handlar mer om pengar till Bryssel. Men det är inte mer pengar till Bryssel, det är pengar till EU:s regioner, arbetare, studenter, forskning, sade José Manuel Barroso som menar att EU behöver pengarna för att kunna konkurrera med USA och Kina.

– Det första jag vill göra klart är att EU:s budget är en budget för investeringar i tillväxt och sysselsättning, sade Barroso.

På måndag träffas unionens EU-ministrar i Bryssel för att diskutera långtidsbudgeten.