Debatt: Forskningsmiljarder riskeras med moderat EU-politik
Jens Nilsson (S) och Göran Färm (S) 4 april 2012 | Regionalpolitiken ger tillväxt i EUEU-stöden ger Sverige angelägna investeringar i forskning, innovation och utveckling. Även viktiga sociala projekt mot utanförskap och arbetslöshet stöttas. Det skriver Jens Nilsson (S) och Göran Färm (S), EU-parlamentariker, i replik till Gustav Blix (M).
Moderaternas Gustav Blix argumenterar i sitt inlägg i Europaportalen för att sammanhållningspolitiken, det vill säga EU:s regionalpolitik, kan skrotas.
Han visar en häpnadsväckande frånvaro och okunskap om den verklighet som visar sig lokalt runt om i Sverige. EU:s regionalfond investerar i forskning, innovation och utveckling inom näringslivet, och socialfonden investerar för att hjälpa människor långt från arbetsmarknaden och bekämpa ungdomsarbetslöshet - och det på områden som regionerna själva pekat ut som strategiska.
Många viktiga satsningar i Sverige skulle aldrig ha kommit till utan stödet från EU:s sammanhållningspolitik. Här finns satsningar som ökad kunskap om grön teknik, samarbeten mellan universitet och näringsliv, gränsöverskridande samarbeten, innovativa former för att hjälpa unga in på arbetsmarknaden, stimulera nyföretagande, ökad affärskompetens och attraktionskraft.
EU-stöden ger oss i Sverige ett mervärde av medlemskapet - som alla som jobbar lokalt och regionalt ser - men som inte tränger in i den moderata bunkern.
EU-projekten är inte omoderna. Tvärtom ligger de oftast steget före annan verksamhet i utvecklingen av bättre metoder för att skapa tillväxt och lösa sociala problem. Vi rekommenderar Blix att, såsom vi gjort, bege sig runt till olika platser i landet, där vi sett flera goda exempel. Ett är EU-sponsrade Uminova Innovation i Umeå, en mycket modern modell för att få affärsidéer och företag att växa. Om Blix inte vågar åka så långt från Stockholm kan han gärna besöka Telge Tillväxt i Södertälje, som ger arbetslösa ungdomar en fot in på arbetsmarknaden.
Vi glädjer oss att Blix ser ett europeiskt mervärde för forskning och infrastruktur. Han verkar dock ha missat att sammanhållningspolitiken innehåller precis detta, för perioden 2007-13 satsas cirka 761 miljarder kronor på just forskning – det vill säga mer än EU:s forskningsprogram! Sverige är inget undantag, där ungefär 6,5 miljarder kronor öronmärkts för forskning och innovation.
Självklart ska EU:s budget styras av krav på effektivitet och sparsamhet. EU:s nästa långtidsbudget ska inte öka, utan frysas, det vill säga bara tillåtas justeras i takt med inflationen. Vi måste också se till att utgifterna går till åtgärder som har ett europeiskt mervärde. För detta arbetar även vi för att resurser flyttas från till exempel jordbrukspolitiken till infrastruktur och innovation.
Att modernisera budgeten handlar dock inte bara om att flytta pengar från ett område till ett annat, utan också om att förändra politikens innehåll. Vi vill därför reformera sammanhållningspolitiken för att bättre stötta EU2020-målen. Det vill EU-kommissionen också, som lagt ett förslag i precis den riktningen.
Strukturfonderna ska förenklas, effektiviseras och tillväxtinriktas. EU-kommissionen vill att hela 80 procent av resurserna i regionalfonden satsas på energieffektivitet och förnybara energikällor, innovation och förbättring av konkurrenskraften hos små och medelstora företag. Menar Blix att Sverige inte behöver detta?
Sverige får 1,9 miljarder euro motsvarande drygt 16,7 miljarder kronor från EU:s sammanhållningspolitik under 2007-13. Frågan är, utan EU:s strukturfonder, tänker regeringen då med svenska budgetmedel kompensera de utsatta svenska regioner som förlorar mångmiljardbelopp från EU?
Sammanhållningspolitiken är ett verktyg för tillväxt i hela Europa. Merparten av resurserna ska fortsätta satsas på de svagare regionerna men att som Blix anser - att stöden endast skulle satsas där - skulle långsiktigt få katastrofala följder för legitimiteten av EU-medlemskapet. Hans förslag är i själva verket inget annat än en slags fattighjälp, där de svagare EU-länderna skulle tvingas stå med mössan i hand och bocka inför de rikare EU-länderna. Sprickan mellan nord och syd skulle öka och risken för ett A och ett B-lag är överhängande.
Blix verkar inte heller vara överens med sina egna allianskollegor i denna fråga - näringsminister Annie Lööf (C) underströk noga vikten av att alla regioner fortsatt ska omfattas i ett tal på Europaforum Norra Sverige i förra veckan.
Så, Blix: skiljelinjen är väldigt tydlig. Vi vågar prioritera offentliga utgifter för tillväxt och jobb, där vi vet att stimulanser får långt högre effekt än avregleringar. Detta vet vi för att det var vi socialdemokrater som tog Sverige ur 90-talskrisen. Det var vi, som med nya regelverk och ordning och reda i statsfinanserna byggde Sverige starkt inför finanskrisen 2008 - inte den borgerliga alliansen.
Jens Nilsson (S)
Göran Färm (S)
EU-parlamentariker