Marie Granlund (S) är kritisk till hur regeringen föhandlar om jordbruksstödet i EU-budgeten. Arkivbild .

Marie Granlund (S) är kritisk till hur regeringen föhandlar om jordbruksstödet i EU-budgeten. Arkivbild .

Bild: Anders Selnes

S kräver tuffare tag i jordbruksförhandlingarna

Socialdemokraterna anser att regeringen ger upp det svenska motståndet mot EU:s jordbrukspolitik. – Regeringen har en urdålig förhandlingstaktik, säger Marie Granlund (S) oppositionsledare i riksdagens EU-nämnd.

En spricka i svensk EU-politik håller på att vidga sig kring synen på jordbruksbudgeten - en budget som just nu diskuteras under intensiva förhandlingar i Bryssel. I dag utgör jordbruk- och landsbygdsutgifter drygt 40 procent av EU:s budget motsvarande 450 miljarder kronor, något som en närmast enig svensk politikerkår säger sig vilja minska radikalt.

Folkpartiledaren Jan Björklund sade i måndags på Europaportalen att Sverige måste vara beredd att kompromissa och om en uppgörelse att minska jordbruksbudgeten på tio procent kan nås så vore det bra.

– Att Björklund kan nöja sig med tio procent tycker jag är remarkabelt. Jag trodde att vi var överens om att EU-budgeten måste bantas och att huvudinriktningen är att jordbruket i första hand måste utsättas för besparingar, säger Marie Granlund till Europaportalen.

Hur tänker du då?

– Dels handlar det om att inte öka medlemsavgifterna och den totala EU-budgeten. Sedan vill jag se satsningar på infrastruktur, forskning och utveckling. Då är tio procent alldeles för lite.

Hur mycket skulle du vilja spara på jordbruksbudgeten, tjugo eller femtio procent?

– Jag vill inte ge en siffra men jag skulle kunna tänka mig avveckla väldigt mycket.

En kritik mot att kräva allt för kraftiga sänkningar av jordbruksbudgeten är att Sverige kommer att misslyckas få majoritet och i stället bli isolerat i EU. Hur ställer du dig till det?

– Man måste vara en god förhandlare och inte isolera sig. Det finns ingen motsättning mellan att vara tuff och att vinna resultat.

Är socialdemokraterna beredda att fälla ett förslag där jordbruksbudgeten minskar med tio procent?

– Vi har ingen aning om det. Det är lång tid innan vi är framme där. Men jag tycker att det är berövligt att från början säga att man kan nöja sig med att banta tio procent. Det tycker jag är en urdålig förhandlingstaktik, säger Marie Granlund.

Sveriges motstånd mot höga jordbruksstöd är äldre än det svenska EU-medlemskapet. Innan Sverige gick med i EU 1995 hade man avskaffat jordbruksbidragen och tvingades då återinföra dem. I EU är den svenska kritiska inställningen välkänd, men där råder helt andra tongångar. Bland annat har det en tid cirkulerat obekräftade uppgifter på att det finns en budgetuppgörelse om status quo mellan Storbritannien som får behålla sina EU-rabatter, Frankrike som får behålla sitt jordbruksstöd förhållandevis orört och Tyskland som ska slippa ökade nettokostnader för sitt EU-medlemskap.

Jonas Eriksson, utredare och nationalekonom på Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, säger att han bara kan spekulera i utgången av de pågående budgetförhandlingarna men att det inte ser ljust ut för traditionellt svenska ståndpunkter i jordbruksfrågan.

– Oavsett hur man vänder och vrider på det är det väldigt svårt att tro att man kommer att kunna gå i någon radikal riktning överhuvudtaget. Ser man till historiska erfarenheter kan man sannolikt få jordbruksbudgeten att minska något över tid, men det är ungefär så långt man kommer. Det hänger ihop med att det i princip finns veto såväl mot att ändra inkomsterna som att ändra utgifterna.

Frågan om Sveriges inställning till EU:s budget kommer att avgöras under senhösten, alternativt i början på nästa år. Regeringen, som saknar egen majoritet i riksdag och EU-nämnd, måste få med något av oppositionspartierna på sin linje.