EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Arkivbild.

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Arkivbild.

Bild: Christian Wohlert

Bryssel mellan hopp och förtvivlan

Sällan har en enskild dag på senare tid samlat så mycket förväntningar och fruktan i Bryssel som den 12 september.

På onsdag morgon klockan halv åtta går startskottet för höstens, på förhand, ödesmättaste dag som har potential att gå till historieböckerna. Då öppnar vallokalerna i Nederländerna, ett land som under den sista månaden fått se partiledarna tävla i Brysselkritik. Bara tre av tolv partier har program som stödjer euron. En stor andel osäkra väljare gör valet till en öppen fråga.

Klockan nio tar EU-kommissionens ordförande, José Manuel Barroso, till orda i EU-parlamentets illblå plenisal. Under sitt tal om tillståndet i unionen kommer han att ge kommissionens bild av dagens EU och hur krisen ska lösas. Han kommer att måla upp en vision om en större ekonomisk samordning för euroländerna och föreslå förstärkt översyn av banker.

Under den senaste veckan har Barroso antytt att en fördragsförändring är nödvändig. Ett krav som den tyska förbundskanslern Angela Merkel har ställt för att Tyskland ska gå med på att låna ut mer pengar till krisande länder.

– Europa och principerna i fördraget måste förnyas, sade José Manuel Barroso under ett tal i Haag den första september.­­­

Men att öppna för en fördragsändring, när röken precis lagt sig efter den konfliktfyllda tillblivelsen av Lissabonfördraget, kan vara som att bjuda in till hela havet stormar. Där politiker med vetovittring ges tillfälle att, under jubelrop från allt mer EU-skeptiska folkopinioner, rusta gamla käpphästar i grälla nationella färger och dra lans mot ett växande överstatligt EU.
 
Om Barroso fått välja hade han troligen valt att lägga sitt tal ett par dagar senare, efter att stormen lagt sig – klockan tio tänds nämligen dagens tredje potentiella krutdurk. Då tillkännager de åtta rödklädda domarna i den tyska författningsdomstolen i Karlsruhe sitt utlåtande om euroländernas permanenta krisfond, ESM. Frågan är huruvida den strider mot tysk grundlag.

Förklaras ESM för okonstitutionell väntar kaos på de globala kapitalmarknaderna och börserna och unionens ledare måste i princip starta om från ruta ett. Tre års krishantering är då förgäves.

Den amerikanska investmentbanken Morgan Stanleys europeiska chefekonom Elga Bartsch, tror att risken att domstolen fäller krisfonden är 40 procent.

Samtidigt i det kristyngda Grekland samlas under onsdagen ledarna för de tre koalitionspartierna för att försöka enas kring ytterligare ett sparpaket. Kommer de inte överens ökar risken för statsbankrutt och euroutträde.

Men kanske är ett sannolikare scenario att onsdagen den 12 september kommer att vara glömd om några veckor.

Flertalet rättsliga experter håller det nämligen för troligt att domstolen kommer att ge krisfonden grönt ljus, men med vissa förbehåll.

Enligt information som tyska tidningen Der Spiegel tagit del av har Angela Merkel nu bestämt sig för att Grekland måste räddas, kosta vad det kosta vill.

I Nederländerna har opinionen under den senaste veckan vänt och två pro-europeiska partier leder de senast mätningarna. Utsikten att en Brysselvänlig koalition kommer att inta regeringskansliet Binnenhof i Haag har blivit större.

Vid dagens slut kanske den största nyheten inte kommer från Europa utan från Kalifornien: att Apple släppt sin nya iPhone 5.