Sveriges EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) är mycket missnöjd med ordförandeskapets budgetförslag. Arkivbild

Sveriges EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) är mycket missnöjd med ordförandeskapets budgetförslag. Arkivbild

Sverige offside i EU:s miljardstrid

Bara några timmar efter att siffrorna för EU:s långtidsbudget släpptes sågades förslaget från olika håll – inte minst Europaparlamentet är på krigsstigen.

Miljardstriden om EU:s budget de kommande sju åren hårdnade ordentligt på tisdagen. För första gången har det cypriotiska ordförandeskapet i EU släppt ett budgetförslag med siffror. Därmed kan de förväntat mycket svåra förhandlingarna mellan medlemsländerna och Europaparlamentet komma igång på allvar.

Cyprioterna föreslår att EU-kommissionens budgetförslag bantas med minst 50 miljarder euro, motsvarande 430 miljarder kronor, men skriver att ”större minskningar behövs för att nå en kompromiss”. Bara några timmar efter att förslaget var ute sågade EU-kommissionen, Europaparlamentet och flera EU-länder det cypriotiska budet.

– När Europas länder sparar på vård, skola och omsorg kan inte EU:s budget öka. Vi måste skära tre-fyra gånger så mycket för att stabilisera medlemsländernas avgifter, sade Sveriges EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) i ett uttalande.

Sverige har tidigare gjort gällande att man vill minska kommissionens förslag med 100 miljarder men tycks nu ha höjt budet till 150-200 miljarder euro, medan Storbritannien har velat skära ner med mer än så. Kommissionens förslag på den totala budgeten för 2014-2020 ligger på cirka 1030 miljarder euro.

EU-kommissionen skriver i ett uttalande att man ”står fortsatt fast vid sitt förslag, som ger en ansvarsfull balans i kristid, både vad gäller totalsumman och balansen mellan olika områden. Nästa långtidsbudget måste vara ett verktyg för att kunna investera i tillväxt och jobb".

De stora posterna, jordbruksstödet och strukturstödet påverkas inte mycket i det cypriotiska förslaget. Jämfört med EU-kommissionens förslag går stödet till de fattigare områdena i EU, det så kallade strukturstöden, ner från 495 miljarder euro till 473.

I Europaparlamentet, som senast i förra veckan med bred marginal antog sina prioriteringar, är man mycket besvikna på nivån och budgetförslagets profil.

– Vi har landat i ett "worst case scenario". Sverige och Storbritannien har bara prioriterat nedskärningar. Andra har prioriterat jordbrukspolitik och åter andra länder prioriterar bara regionalpolitik. Cyprioterna har gjort en deal mellan dessa krav och då har allting annat fått stryk, som investeringar, socialfonder och biståndspolitik, säger Göran Färm (S), nyvald vice ordförande i parlamentets socialistgrupp, till Europaportalen.

Göran Färm vill istället lyfta fram EU-kommissionens förslag.

– Den resolution vi tog i förra veckan fick stöd av åtminstone 80 procent av ledamöterna. Våra prioriteringar är jobb och tillväxt, investeringar och bistånd och millenniemål. Vi tycker att kommissionens förslag är otillräckligt men kan se det som ett minimum. Större nedskärningar än så tycker vi är oacceptabla.
 
Det blir också kvar stöd till områden som har en BNP över 90 procent av EU-snittet, något Sverige har protesterat mot då man menar att det bara ska gå till fattiga regionerna i EU.

Jordbruksstödet föreslås minska från EU-kommissionens 386 miljarder till 379, en sänkning med 1,8 procent. Inte bara den begränsade minskningen är ett nederlag för den svenska positionen, även innehållet ser ut att bli en besvikelse. Direktstöden, som betalas till jordbruken, är fortfarande den största posten och en slags krisfond för jordbruket införs.

Förslaget lär också reta gallfeber på de senaste EU-medlemmarna. När de gick med i EU fick de ett lägre stöd per hektar än de nyare medlemmarna och den skillnaden föreslås fasas ut, men endast med en tredjedel under de kommande åren.

Det cypriotiska förslaget vill också skära i budgeten för EU-institutionernas administration på 63 miljarder euro, men man anger inte med hur mycket.

Med i utkastet finns också en beskrivning av hur de olika EU-bidragen i medlemsländerna ska kunna styras om efter krav från EU-kommissionen som kopplas till makroekonomiska mål. Gör ett land inte det kan stöden dras in, vilket också ska kunna ske om landet inte följer EU:s budgetregler. Om landet sedan fogar sig efter regelverket blir stöden tillgängliga igen.

På intäktssidan lämnas frågan om rabatterna öppen. I ett förslag slopas alla rabattsystem som Sverige, Storbritannien, Tyskland och Nederländerna har och ersätts istället av en klumpsummerabatt. I Sveriges fall skulle rabatten gå från cirka fem miljarder per år i dag, till cirka tre miljarder kronor.

Cyprioterna föreslår också att en framtida finansskatt ska kunna användas till att finansiera EU-budgeten genom att två tredjedelar av finansskatten i de 11 länder som har sagt att de ska införa den går in i EU-budgeten. Deras EU-avgift minskas därefter i motsvarande mån.

Närmast ska det cypriotiska ordförandeskapet inleda förhandlingar med enskilda medlemsländer så att de kan möta Europaparlamentet för att få ihop en kompromiss till EU-toppmötet 22-23 november.