Konstitutionsutskottets ordförande Peter Eriksson (MP) anklagar kommissionen för att bryta mot EU-regler. Arkivbild.

Konstitutionsutskottets ordförande Peter Eriksson (MP) anklagar kommissionen för att bryta mot EU-regler. Arkivbild.

Bild: Anders Selnes

Riksdagen vill stoppa klåfingriga EU-förslag

Riksdagen kallar på andra parlament för att i tid stoppa EU-förslag som de anser bör beslutas om på nationell nivå. Dessutom anser konstitutionsutskottet att kommissionen bryter mot EU-regler.

Ett enigt konstitutionsutskott, KU, anser att för mycket makt förs över från de nationella parlamenten till Bryssel. Nu vill de ha hjälp av andra medlemsländers parlament att stoppa EU-förslag som de bedömer bryter mot den så kallade subsidiaritetsprincipen – att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

– Svenska riksdagen har börjat engagera sig lite mer i detta. Men det finns många andra parlament där man inte har tagit det här så allvarligt som i Sverige, säger Peter Eriksson (MP), ordförande i riksdagens konstitutionsutskott, till Europaportalen.

Sverige är ett av de länder som är flitigast att klaga på att kommissionen lägger sig i områden som tillhör de nationella lagstiftarna. Om tillräckligt många nationella parlament går samman kan de tvinga EU-kommissionen att ompröva ett förslag.

För att förstärka samarbetet vill konstitutionsutskottet att riksdagen i ett tidigt skede informerar andra nationella parlament om ett utskott finner att en fråga strider mot subsidiaritetsprincipen.

Det finns redan ett sådant system men riksdagens ständiga representant i Bryssel, Tuula Zetterman, menar att en del andra nationella parlament inte har samma kapacitet som Sverige i dagsläget.

– Flera parlament har ännu inte fått rutiner på plats, säger Tuula Zetterman som tillägger att det i många fall är en fråga om bristande resurser i vissa nationella parlament som gör att det inte prövar EU-förslag i lika stor utsträckning som riksdagen.
 
I sitt betänkande kritiserar KU även kommissionen för brister när det gäller att motivera varför en viss fråga bättre hanteras på EU-nivå när de skickar ut förslagen till de nationella parlamenten – vilket de måste göra enligt EU-regler.

– I många fall har det inte alls varit någon motivering, säger Peter Eriksson som tillägger att det dock under det senaste året blivit bättre.

EU:s stora regelbok, Lissabonfördraget som trädde i kraft i december 2009, ger nationella parlament rätten att åberopa subsidiaritetsprincipen om de tycker att lagförslag från EU-kommissionen inkräktar på områden som landet självt bör styra över.

Om minst en tredjedel av EU-länderna anser att ett lagförslag från Bryssel bryter mot principen får kommissionen ett så kallat ”gult kort” och måste då antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det, men då motivera varför.

Sveriges riksdag har mellan 2009 fram till 6 november 2012 stämplat 29 EU-förslag som stridande mot subsidiaritetsprincipen.

Den hittills enda gången ett gult kort har delats ut, var i maj förra året, rörde ett kritiserat förslag om ny lagstiftning om strejkrätt. Detta fick kommissionen att dra tillbaka hela förslaget.