Finansminister Anders Borg (M) riktar kritik mot kommissionens sätt att ta fram finansskatten. Arkivbild.

Finansminister Anders Borg (M) riktar kritik mot kommissionens sätt att ta fram finansskatten. Arkivbild.

Bild: Anders Selnes

Skeptisk Borg släpper fram finansskatt

Finansminister Anders Borg vill med hänsyn till den inrikespolitiska situationen i Tyskland och Frankrike inte stoppa den kontroversiella finanskatten.

Sverige har länge varit kritiskt till den skatt på finansiella transaktioner som elva EU-länder vill införa. Enligt finansminister Anders Borg (M) kan skatten bland annat komma att minska svenska reallöner och slå mot exporten.

Dessutom riktar den svenska riksdagen kritik mot processen där skatten tagits fram av kommissionen på initiativ av framför allt Frankrike och Tyskland.

– Vi tycker från svensk sida att det är helt orimligt att man inte presenterat ett detaljerat förslag med klara bedömningar om hur det påverkar tillväxten och länder, sade Anders Borg på tisdagen i Bryssel när han träffade sina europeiska finansministerkollegor.

Att Sverige trots detta ger grönt ljus till de elva länderna att gå vidare med frågan förklarar Anders Borg med den inrikespolitiska situationen i framför allt Tyskland och Frankrike kräver att en finansskatt införs.

– De har menat att detta varit nödvändigt för att de ska få ett tillräckligt stöd [i sina parlament] för andra krishanteringsåtgärder, sade Anders Borg och pekar på att inkomsterna från skatten kan komma att finansiera olika krispaket i euroländerna.

Den franske presidenten François Hollande har exempelvis föreslagit att pengarna ska användas för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

Sveriges tidigare allierade mot skatten, Storbritannien, lade tillsammans med Tjeckien, Luxemburg och Malta ned sina röster. Övriga länder gav sitt godkännande.  

Men i sällskap av fem andra länder gjorde Sverige ett gemensamt uttalande där de understryker vikten att länder som inte är med ändå får en möjlighet att ha en aktiv roll i diskussionerna och påverka processen.

I diskussionerna som följer får alla EU-länder vara med, men bara de elva länderna har rösträtt. Förhandlingarna kommer ske inom ett så kallat fördjupat samarbete, där en grupp medlemsländer enligt EU-fördraget kan gå vidare med en fråga.

Kommissionens beräkningar visar att en finansiell transaktionsskatt, om den antogs i alla 27 EU-länder, årligen kan dra in motsvarande närmare 500 miljarder kronor.                             

EU:s budgetkommissionär Algirdas Šemeta menade på tisdagen efter finansministermötet att beslutet att gå vidare med skatten är “milstolpe i global skattehistoria”. Enligt honom kommer kommissionens kommande förslag i stort likna det som redan presenterats. I det föreslås att finansiella instrument (exempelvis aktier och obligationer) beskattas med 0,1 procent och derivat med 0,01 procent. Förslaget ska ligga på bordet om några veckor.

EU-parlament har tidigare gett sitt stöd åt att de medlemsländer som vill går vidare och inför en finansskatten.