Finansminister Anders Borg (M) kan komma att säga nej till ansvarsfrihet för EU-kommissionen för andra året i rad. Arkivbild.

Finansminister Anders Borg (M) kan komma att säga nej till ansvarsfrihet för EU-kommissionen för andra året i rad. Arkivbild.

Bild: Europeiska unionens råd

Felande Sverige överväger pricka EU-kommissionen

Samtidigt som Sverige överväger att inte ge EU-kommissionen ansvarsfrihet för unionens budget visar det sig att de svenska EU-bidragen inte redovisats korrekt.

När riksdagens EU-nämnd träffas på fredag ska de ta ställning till om Sverige för andra gången ska säga nej till att ge EU-kommissionen ansvarsfrihet för EU-budgeten. För 18:e året i rad har utbetalningar från EU:s budget fått kritik för brister och fel från EU:s egna revisorer. Den aktuella budgeten från 2011 hade dessutom fler fel än året innan med en felprocent på närmare fyra procent av alla utbetalningar, dubbelt så mycket som är acceptabelt enligt regelverket.

– Det är naturligtvis viktigt att både kommissionen och medlemsstater ser till att reglerna följs på ett bättre sätt och att kontrollsystemet fungerar, sade Hans Gustaf Wessberg, ledamot i EU:s revisionsrätt när  revisionen presenterades i november förra året.

Inför fredagens beslut skriver regeringen till EU-nämnden att den "ser allvarligt" på att EU-kommissionen inte fått godkänt av revisorerna och att "Det är angeläget att kommissionen vidtar åtgärder för att förbättra genomförandet [… ] av budgeten.  Det irländska ordförandeskapet föreslår att EU-ländernas finansministrar på sitt möte i nästa vecka ska rekommendera Europaparlamentet att bevilja kommissionen ansvarsfrihet.

Samtidigt som regering och riksdag överväger att pricka EU-kommissionen visar det sig att svenska myndigheter felaktigt utbetalat hundratals miljoner kronor i EU-medel. Sverige är alltså en del av problemet, ett vanligt fenomen i sammanhanget där 80 procent av alla EU-pengar administreras av nationella myndigheter. Ansvaret för att pengarna används på ett korrekt sätt och att pappersarbetet följer regelboken ligger däremot på EU-kommissionen i Bryssel.

– Vi har i åratal försökt att ändra på detta och ge medlemsstaterna mer ansvar. Vi har föreslagit att när de ber om utbetalningar för EU-finansierade projekt ska de skicka med en deklaration där de intygar att projekten har genomförts enligt regelverket. Men hittills har medlemsstaterna vägrat det. Jag antar att det är mer bekvämt att skylla på EU-kommissionen, säger Patrizio Fiorilli talesperson för budgetkommissionär Janus Lewandowski till Europaportalen.

Ekonomistyrningsverket släppte sin rapport på tisdagen som visar att 190 miljoner kronor 2011 sannolikt redovisats på felaktiga grunder. Bland annat har svenska myndigheter godkänt utgifter utan att de som fått stödet har kunna visa att pengarna har använts till det projekt de sökt stöd för eller så har pengarna använts till kostnader som inte berättigar till stöd. I andra fall har man inte skiljt det EU-finansierade projektets verksamhet från övrig verksamhet i bokföringen.

Värst är det inom regionalfonden och fiskerifonden. Här ligger felprocenten vid utbetalningar på 3,4 procent respektive 3,1, klart över gränsen på två procent för acceptabla felprocent vid utbetalningar av EU-medel. Däremot fick socialfonden godkänt för sin handläggning.

Ekonomistyrningsverket granskning av jordbruksfonderna återstår och kommer att redovisas senare i februari.