Långt kvar innan Sverige accepterar EU:s bankunion

Flera tunga hinder ligger fortsatt i vägen för att Sverige ska gå med i bankunionen. Den analysen gör finansminister Anders Borg.

Under våren och senast vid helgens informella finansministermöte i den irländska huvudstaden Dublin har diskussioner fortsatt om hur bankunionen i detalj ska utformas.

– Det finns flera länder som uttrycker en förståelse för den svenska uppfattningen att [staten] måste i krislägen ha möjligheten att ta över banker och slå ut aktieägarna för att skydda skattebetalarnas pengar, sade finansminister Anders Borg (M) till Europaportalen på måndagen.

När ramuppgörelsen kring en bankunion för EU-länder stod klar i december sade Sverige nej till att delta, ett beslut som kvarstår.

– Vi vill vänta med att ta ställning till bankunionen tills vi ser att vi verkligen kan använda våra effektivare redskap för att säkra att man kan hantera bankkriser. Det återstår en hel del arbete innan vi är framme vid det, sade finansminister Anders Borg.

– Det återstår [också] att säkra att Sverige får samma inflytande som andra. Så vitt vi bedömer det handlar det då om en fördragsändring och det är en komplicerad process, sade Borg.

Bankunionen är ett samlingsnamn på nya och delvis ännu ej färdigbeslutade gemensamma regler för banker. En viktig del kan beskrivas som en överstatlig bankinspektion för i första hand euroländerna men övriga EU-länder kan ansluta sig frivilligt.

Med bankunionen kommer alla banker i euroländerna med tillgångar större än 30 miljarder euro motsvarande drygt 255 miljarder kronor, eller en femtedel av sitt hemlands BNP, att övervakas av ECB. Övriga banker ska nationella tillsynsmyndigheter övervaka. ECB kommer dock att kunna ingripa i mindre kreditinstitut vid tecken på att det finns obalanser.

Andra delar av bankunionen handlar om kapitalkrav för banker,  hur framtida bankkriser ska hanteras och ett regelverk kring insättningsgarantier för småsparare.