Trendbrott: Fler svenskar har bara grundskoleutbildning

Mellan 2010 och 2012 minskade andelen 18–24-åringar som bara hade grundskoleutbildning i genomsnitt med 8,6 procent medan den i Sverige steg med 15,4 procent – högst av alla EU-länder. Det visar färska siffror från EU:s statistikbyrå Eurostat.

Från 2005 har andelen unga svenskar som har högst en grundskoleutbildning stadigt minskat men under det senaste året har trenden alltså brutits. Dock befinner sig Sverige ännu på rätt sida om EU-målet som är högst 10 procent – 2012 var siffran 7,5 procent, jämfört med 6,5 procent 2010.

I Sverige – som i likhet med övriga EU-länder – är det omkring en fjärdedel fler män än kvinnor som bara har grundskoleutbildning.

Samtidigt som skollämnarna blir färre i EU ökade antalet högutbildade. I jämförelse med 2005 har andelen 30–34-åringar som har en universitetsutbildning eller motsvarande under 2012 ökat med nästan 28 procent. Detta innebär att 35,8 procent av EU-medborgarna i denna åldersgrupp har en universitetsexamen.

– Framstegen att nå våra utbildningsmål är ett positivt tecken i en tid av ekonomisk osäkerhet, sade EU:s utbildningskommissionär Androulla Vassiliou i en kommentar och syftade på EU2020-målet som säger att minst 40 procent av 30–34-åringarna ska ha högre utbildning senast 2020.

När det gäller högutbildade är det kvinnorna som är vassast. EU-genomsnittet för högutbildade kvinnliga 30–34-åringar 2012 var 40 procent, vilket innebär att de klarar EU-målet åtta år i förtid. För männen är det dock en bit kvar: 31, 6 procent i denna åldersgrupp hade 2012 en universitetsutbildning.

Men ökningen i andelen högutbildade skiljer sig dock åt mellan medlemsländerna. I många forna öst- och centraleuropeiska länder, som Lettland och Tjeckien, har andelen högutbildade 30–34-åringar ökat med närmare 100 procent under de senaste sju åren. Ökningen har däremot varit betydligt mindre i länder som Spanien och Finland där bara knappt fem procent fler har en högskoleutbildning.