EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och Rysslands president Vladimir Putin under veckans toppmöte i ryska Jekaterinburg.

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och Rysslands president Vladimir Putin under veckans toppmöte i ryska Jekaterinburg.

Bild: Europeiska kommissionen

EU-politiker hotar med veto mot ryskt visumavtal

48 EU-parlamentariker hotar med veto om inte en rad ryska statstjänstemän vägras inresa till EU.

Bryssel förhandlar sedan flera år med Moskva om visumlättnader för ryska medborgare. Närmast handlar det om att låta runt 15 000 ryska statstjänstemän och deras anhöriga komma till Schengenområdet utan att behöva söka visum.

Men 48 EU-parlamentariker från olika politiska grupper, däribland den liberale gruppledaren Guy Verhofstadt, hotar att lägga in sitt veto mot ett kommande avtal.

I ett brev till medlemsländernas in- och utrikesministrar kräver de att de ryska tjänstemän kopplade till ett omstritt fall där den ryske juristen Sergej Magnitskij efter att ha nekats vård i november 2009 dog i fängelse där han satts i samband med hans avslöjande om omfattande korruption i det ryska inrikesministeriet.

”Vår oro är att detta steg tillåter ryska tjänstemän, som varit inblandade i grova människorättskränkningar, att resa fritt in i EU”, heter det i brevet.

Enligt den miljöpartistiske EU-parlamentarikern Werner Schulz, en av underskrivarna, finns det en majoritet i parlamentet för att rösta ned visumavtalet.

Tyska tidningen die Welt rapporterar att även kommissionen överväger möjligheterna att undanta de inblandade tjänstemännen från visumlättnaderna.

USA har redan beslutat att frysa tillgångarna för 16 av de ryska tjänstemännen inblandade i Magnitskij-fallet och förbjuda amerikaner att göra affärer med dem. Listan på de sammanlagt 18 ryska tjänstemän väckte ont blod i Moskva och amerikaner förbjöds sedermera att adoptera ryska föräldralösa barn.

Flera EU-parlamentariker har dock valt att inte skriva under brevet med motiveringen att ett veto mot visumavtalet kan drabba oskyldiga ryssar.

Redan i september i fjol uppmanade EU-parlamentets utrikesutskott att sanktioner mot de inblandade tjänstemännen ska införas. Då menade svenske utrikesministern Carl Bildt (M) att sanktioner inte är rätt väg att gå.

Den ryske juristen och revisorn Sergej Magnitskij inledde 2007 en utredning av en stor korruptionshärva där cirka 1,5 miljarder kronor misstänks ha stulits genom komplicerade skatteaffärer av anställda inom den ryska polisen. När Magnitskij höll på med utredningen anhölls han plötsligt för bedrägeri. Han hölls häktad i ett år och dog i fängelset 2009 utan att ha fått tillgång till läkarvård i sviterna av bland annat bukspottkörtelinflammation och gallsten. Enligt en FN-kommitté blev Sergej Magnitskij även misshandlad under fängelsevistelsen.