Kommissionsordförande José Manuel Barroso och Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy under torsdagens presskonferens.

Kommissionsordförande José Manuel Barroso och Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy under torsdagens presskonferens.

Bild: Europeiska unionens råd

Toppmötet satsar mer pengar på ungdomsarbetslösheten

Under EU-toppmötets första dag beslutades om ytterligare pengar i kampen mot ungdomsarbetslöshet. Men mötet kantades av käbbel om den brittiska EU-rabatten.

EU-ländernas stats- och regeringschefer beslutade under torsdagen att satsa ytterligare medel utöver de tidigare fastställda 52,5 miljarder kronorna för att bekämpa den rekordhöga ungdomsarbetslösheten.

– Förutom de sex miljarder eurona som vi reserverade i februari blir det substantiellt mer tillgängligt för [ungdomsgarantin]. Enligt beräkningar åtminstone åtta miljarder euro totalt, sade Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy efter toppmötets första dag.

Att stödet kan öka med två miljarder euro, motsvarande 17,5 miljarder kronor, beror på att EU:s långtidsbudget som spikades tidigare under torsdagen tillåter att pengar flyttas mellan olika utgiftsposter och år och inte på samma sätt som tidigare öronmärks till ett visst ändamål. Men kritiker menar att summan ändå är för liten för att kunna göra någon större skillnad.

Med start nästa år ska de första EU-pengarna gå till regioner med högre ungdomsarbetslöshet än 25 procent. För svensk del beräknas detta innebära att knappt 350 miljoner kronor kommer att gå till Sydsverige, Norra Mellansverige och Mellersta Norrland. Den största delen av EU-stödet går till Spanien, Italien och Storbritannien.

Toppmötet blev dock försenat, enligt uppgift på grund av ett bråk om den brittiska rabatten på EU-avgiften. Den brittiske premiärministern David Cameron sade innan mötet att han skulle ”försvara den brittiska rabatten”. Det ska ha rört sig om en teknikalitet i beräkningen av den som skulle ha minskat den med motsvarande 1,7 miljarder kronor av den brittiska rabatten på sammanlagt 31,5 miljarder kronor.

Men dispyten, som av en del bedömare ses som ett försök av David Cameron att göra EU-kritiska britter till lags, löstes genom att de övriga medlemsländerna lovade att betala mellanskillnaden för den minskade brittiska rabatten. Beslutet innebär att stats- och regeringscheferna ger sitt godkännande till långtidsbudgeten. Nu återstår att EU-parlamentet formellt ställer sig bakom den, vilket tros ske under julisessionen.

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) välkomnade kompromissionen om långtidsbudget trots att det troligtvis innebär att mindre pengar kommer tillbaka till den svenska statskassan när EU-pengarna i framtiden, enligt överenskommelsen, kommer kunna användas till andra ändamål än de först varit avsedda för.

– Jag är glad att det finns en överenskommelse, sade Fredrik Reinfeldt som dock inte vet hur mycket mer Sverige i praktiken kommer att nettobetala till EU.

I uppgörelsen ingår en halvtidsöversikt av långtidsbudgeten. Vad exakt detta innebär är oklart.

– Vi önskar inte att halvtidsöversynen i realiteten blir en ny budgetförhandling. Nu tycker vi att vi har slutit ett avtal som gäller för sju år, sade Fredrik Reinfeldt som dock inte utesluter att i framtiden övergå till en femårig budgetperiod, något som kompromissen öppnar för.