Finansminister Anders Borg (M) håller i den svenska statsbudgeten. Arkivbild.

Finansminister Anders Borg (M) håller i den svenska statsbudgeten. Arkivbild.

Krispolitiken i euroländerna har kapat två svenska statsbudgetar

Åtstramningarna i eurozonen motsvarar mer än två svenska årsbudgetar. Krispolitiken fortsätter och inför nästa år måste euroländerna lämna in sina budgetar till Bryssel för översyn.

Under de tre senaste åren har euroländerna tillsammans genomfört nedskärningar för 216,7 miljarder euro, motsvarande 1900 miljarder kronor, enligt nyhetsbyrån Bloomberg. Detta är mer än dubbelt så mycket som inkomsterna i den svenska statsbudgeten för nästa år (825 miljarder kronor).

Trots vissa tecken på att ekonomin i eurozonen håller på att förbättras planeras ytterligare åtstramningar. I och med att det så kallade tvåpacket antagits måste euroländerna från och med i år skicka in sina budgetar till EU-kommissionen innan de antas i de nationella parlamenten.

Även om det inte finns några sanktionsmöjligheter från kommissionen är trycket högt på euroländernas regeringar att dra åt svångremmen. De länder som inte respekterar reglerna kan underkastas ”förstärkt övervakning”.

I euroländer som Italien, Spanien och Nederländerna har regeringarna tvingats söka nya budgetposter att spara i. Länder som får krislån – Grekland, Irland, Portugal och Cypern – behöver dock inte lämna in sina budgetar eftersom dessa redan är väl övervakade av EU. Irland har ändå valt att ändå göra det.

I mitten av november kommer kommissionen med sina rekommendationer för euroländernas budgetar. Den 22 november ska eurozonens finansministrar diskutera dem. Innan årsskiftet måste budgetarna antas.