Den skotske försteministern Alex Salmond vill att landet lämnar Storbritannien. Om knappt 300 dagar tar skottarna ställning i en folkomröstning. Arkivbild.

Den skotske försteministern Alex Salmond vill att landet lämnar Storbritannien. Om knappt 300 dagar tar skottarna ställning i en folkomröstning. Arkivbild.

Folkomröstning kan ge Skottland självständighet

Om ett år röstar Skottland om självständighet, ett val som kan få omfattande följder för Storbritannien och EU. Den skotska regeringen vill vara kvar i EU men slippa euron.

Den 18 september nästa år ska skottarna rösta om att bli självständigt från resten av Storbritannien efter 306 år i union. På tisdagsförmiddagen offentliggjorde den skotska regeringen sin plan på hur ett självständigt Skottland skulle se ut.

– Detta är den mest detaljerade planen för självständighet som någonsin presenterats för ett folk, sade den skotske försteministern Alex Salmond när han presenterade planen. Det 670-sidiga dokumentet är tänkt svara på de vanligaste frågorna inför omröstningen.

Men stödet för självständighet är lågt. I en nylig opinionsundersökning svarade 25 procent att de skulle rösta ja medan 43 procent är emot. 32 procent har dock ännu inte tagit ställning i frågan. En annan undersökning gör gällande att 38 procent är för medan 47 procent är mot. De resterande 15 procenten har inte bestämt sig.

En knäckfråga har varit huruvida Skottland vid ett eventuellt lösgörande från London måste omförhandla sitt medlemskap i EU. Minst två EU-kommissionärer har under hösten sagt att utbrytarrepubliker måste omförhandla EU-medlemskapet.

Men den skotska regeringen, som vill förbli EU-medlem, menar att landet kommer att mötas av entusiasm i Bryssel.

– Vi tror att Skottland kommer bli en välkommen medlem i Europeiska unionen. Vi tror att tidtabellen för att göra det är realistisk, sade Alex Salmond som dock tillade att hans regering inte hållit några samtal med EU-kommissionen eftersom sådana samtal måste inledas av ett medlemsland, alltså av den brittiska regeringen som vägrat göra detta.

I EU-fördraget står inget om hur stater som bryter sig loss från gamla medlemsländer ska behandlas. Den skotska regeringen pekar på artikel 48 i fördraget som en möjlig rättslig väg att gå för att landet ska slippa genomgå den mödosamma vägen med formella medlemskapsförhandlingar.

För att Skottland ska kunna bli medlem krävs att alla medlemsländer röstar ja – något som är högst osäkert då länder som Spanien har egna utbrytarrepubliker som söker självständighet.

EU-kommissionen vägrade på tisdagen kommentera huruvida Skottland måste ansöka om nytt medlemskap.

– Det är en intern fråga för Storbritannien att ta itu med. Vi kommenterar först när vi får in ett detaljerat rättsligt scenario från ett medlemsland, sade EU-kommissionens talesperson Olivier Bailly.

I den skotska planen föreslås en tidperiod på 1,5 år mellan omröstningen och självständighet där landet ska förhandla om en rad såväl brittiska som internationella överenskommelser.

En självständigt Skottland skulle enligt manifestet behålla pundet som valuta men genomföra en rad ekonomiska och samhälleliga reformer. Bland annat vill regeringen införa minimilön och att utjämna de klyftor man anser att den brittiska regeringens politik medfört.

Man vill dessutom behålla det engelska kungahuset som statsöverhuvud, göra sitt försvar kärnvapenfritt – i dag har Storbritannien flera kärnvapen utplacerade i Skottland, och skriva en egen författning, något som Storbritannien i dag saknar. Landet vill dessutom ha ”sin geografiska andel” av gas- och oljefyndigheterna utanför den skotska kusten.

Det brittiska forskningsinstitutet IFS har beräknat att självständighet skulle kosta varje skotsk skattebetalare över motsvarande 10 000 kronor extra per år.

Men enligt försteminister Alex Salmond kommer varje skotte under de första åren istället få motsvarande 6000 kronor mer i fickan.

Planerna på skotsk självständighet har funnits länge, men tog fart när Skotska nationalpartiet SNP efter valet 2011 fick egen majoritet i det skotska parlamentet. Partiets två EU-parlamentariker ingår i den gröna partigruppen där även en rad europeiska självständighetspartier finns representerade.

Om skottarna röstar ja föreslås landet bli självständigt 24 mars 2016 – årsdagen för enandet av Skottland och England 1707.