Det nederländska underhuset har tagit fram ett positionsdokument där man kräver större inflytande i EU. Arkivbild.

Det nederländska underhuset har tagit fram ett positionsdokument där man kräver större inflytande i EU. Arkivbild.

Nederländska parlamentet kräver mer inflytande i EU

Det nederländska underhuset kräver att medlemsländernas parlament får större betydelse i EU och vill minska kraven för att ge kommissionen gult kort. Men svenska EU-nämndens ordförande Allan Widman (FP) är skeptisk till många av förslagen.

Om minst en tredjedel av parlamenten i medlemsländerna tycker att ett förslag från EU-kommissionen fattas alltför långt från medborgarna, den så kallade subsidiaritetsprincipen, utdelas ett gult kort. Kommissionen måste då antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det, men då motivera varför.

Hittills har detta bara skett två gånger sedan möjligheten infördes i Lissabonfördraget som trädde i kraft 2009. Men det vill underhuset i det nederländska parlamentet ändra på.

I ett positionsdokument räknar de nederländska parlamentarikerna upp en rad åtgärder för att ”stärka den demokratiska legitimiteten och bättre involvera medborgarna i EU”.

”I praktiken är rollen för ett enskilt nationellt parlament i den europeiska beslutsprocessen ganska begränsad”, heter det i dokumentet där parlament i EU-länderna uppmanas öka samarbetet med varandra.

De nederländska parlamentarikerna konstaterar att det ofta är samma nationella parlament som skickar tillbaka lagförslagen till Bryssel men att denna grupp ofta är för liten för att utgöra den nödvändiga tredjedelen och ge kommissionen ett gult kort.

Sverige är det EU-land som flest gånger åberopat subsidiaritetsprincipen. Allan Widman (FP), ordförande i riksdagens EU-nämnd, är skeptisk till flera av de nederländska förslagen.

– Det är ju en relativt ny företeelse. Jag tycker kanske att man borde avvakta lite till innan man uppfinner något nytt. Risken är ju också att det kräver ändringar i EU-fördraget och det känns just nu som en tung sak att genomföra, säger Allan Widman.

Det nederländska underhuset vill förlänga den åttaveckorsperiod parlamenten har på sig att skicka in yttranden. Ett gult kort ska även kunna ges efter att medlemsländernas regeringar och EU-parlamentet kommit överens om ett förslag. Men EU-nämndens ordförande är skeptisk till dessa förslag också.

– I första hand bör de nationella parlamenten fundera på hur man genom den nuvarande regleringen kan åstadkomma större samordning för att nå upp till ett gult kort, säger han och pekar på att Sverige lyckats skicka tillbaka många förslag till Bryssel.

Det mest långtgående nederländska förslaget är dock Allan Widman positiv till. Underhuset föreslår ett ”grönt kort”. Om tillräckligt många nationella parlament går samman ska de med ett sådant kunna föreslå att kommissionen tar fram ett nytt lagförslag inom ett område eller ändrar eller drar tillbaka redan existerande lagstiftning.

– Subsidiaritetsprövningen är ju reaktiv, det går bara att reagera på initiativ som tas. På sikt ser jag ett utrymme för nationella parlament att genom samordning med andra kunna bli proaktiva. Där tycker jag [de nederländska parlamentarikerna] kompletterar det nu gällande regelverket i ett viktigt avseende, säger Allan Widman, som i förra veckan deltog i det så kallade Cosac där politiker från de nationella parlamentet träffas två gånger per år för att diskutera hur dessa bättre kan involveras i EU:s beslutsgång.

Han menar att de nederländska förslagen inte är de enda som cirkulerar inom detta område.

– Det tas många initiativ när det gäller de nationella parlamenten och hur de skulle kunna öka sitt inflytande i EU:s beslutsprocesser, säger Allan Widman och pekar ut de nordvästra EU-länderna som de mest aktiva i frågan.