Svenska FRA håller enligt uppgift på att bli en "allt viktigare partner i det globala underrättelsenätverket". Arkivbild

Svenska FRA håller enligt uppgift på att bli en "allt viktigare partner i det globala underrättelsenätverket". Arkivbild

Bild: Wrote

Ny EU-rapport: Massövervakningen äventyrar unionens säkerhet

Svenska myndigheter som övervakar det svenska spionaget pekas ut av EU-experter som ”otillräckligt oberoende”. Det framkom vid en utfrågning i Europaparlamentet. 

I en ny rapport som presenterades i Europaparlamentets rättighetsutskott på torsdagen pekas Sverige återigen ut som ett av de mest aktiva EU-länderna när det gäller övervakning.

“Sverige håller på att bli en allt viktigare partner i det globala underrättelsenätverket”, heter det i rapporten som sammanställer övervakningsläget i fem EU-länder och är gjord av forskare från bland annat forskningsinstitutet CEPS.

Forskarna dömer även ut de två svenska myndigheterna som ska övervaka Försvarets radioanstalt FRA, Underrättelsedomstolen och Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, som ”otillräckligt oberoende”.

Under ett tidigare förhör i rättighetsutskottet utpekade den brittiske journalisten och dataexperten Duncan Campbell Sverige största samarbetspartnern i internetavlyssning.

Två av författarna bakom studien, Sergio Carrera och Francesco Ragazzi, medverkade på torsdagens utfrågning.

– Omfattningen på övervakningsprogrammen som avslöjats saknar motstycke både när det gäller mängden data som och vilken data som samlas in, sade Francesco Ragazzi, biträdande professor i internationella relationer vid Leidens universitet i Nederländerna.

Enligt honom samlar exempelvis den brittiska övervakningsbyrån GCHQ in 21 petabyte per dag. Detta motsvarar ungefär den datamängd som Google behandlar dagligen eller 280 år av HD-TV.

– Vi vet väldigt lite om hur datan behandlas, för vilket syfte och med vem det delas, sade Francesco Ragazzi som anser att insamlingen är helt oproportionerlig mot dess uttalade syfte – att bekämpa terrorism och andra allvarliga brott.

– NSA-chefen var tvungen att medge inför den amerikanska senaten att bara en eller två planer hade avslöjats tack vare massövervakningen, sade Francesco Ragazzi som menar att en av drivkrafterna bakom massinsamlingen av data är att kunna utbyta den mellan de olika underrättelsetjänsterna.

– Det vi ser är i grund och botten en tävlan mot mer och mer datainsamling för att ses som en jämlik och viktig partner, sade Francesco Ragazzi.

Utfrågningen är den åttonde i raden som utskottet håller. Syftet är försöka att få klarhet i det omfattande spioneri som amerikanska och andra underrättelsetjänster ska ha bedrivit gentemot europeiska medborgare.

Sergio Carrera, chef för inrikesfrågor på CEPS, svarade på kritiken att frågan om massövervakningen inte ska handhas på EU-nivå utan i medlemsländerna.

– Detta parlament och EU har tydlig juridisk kompetens inom dataskydd och integritet. Omfattningen och den diskriminerande karaktären i massövervakningen äventyrar unionens säkerhet, sade Sergio Carrera som menar att de nationella tillsynsmyndigheterna inte har tillräckliga resurser och självständighet för att se till att övervakningsbyråerna håller sig inom sina satta politisk ramar.

FRA har tackat nej till att medverka i utfrågningen men på torsdagen besöker riksdagens försvarsutskott radioanstalten för att försöka få svar på frågor om övervakningen.

Nästa utfrågning i EU-parlamentet är planerad till måndag i nästa vecka. Då besöker bland annat svenska riksdagsledamoten Peter Eriksson (MP) som är ordförande i konstitutionsutskottet.

I slutet av året ska resultaten återrapporteras till utskottet.