Kristdemokraterna Caroline Szyber (bilden) och Ebba Busch Thor: Europa har inte råd att förlora kampen mot traffickingligorna.

Kristdemokraterna Caroline Szyber (bilden) och Ebba Busch Thor: Europa har inte råd att förlora kampen mot traffickingligorna.

Bild: Riksdagen

EU måste skärpa kampen mot människohandel

Det kriminalpolitiska samarbetet inom EU måste stärkas för att stoppa trafficking. Det skriver Ebba Busch Thor (KD) och Caroline Szyber (KD) kandidater i EU-valet.

Kristdemokraterna är kritiska till att mer och mer makt flyttas till Bryssel. Vi står inte bakom den utveckling mot ett Europas förenta stater som många EU-politiker efterfrågar. Istället vill vi se ett reformerat EU-samarbetet. Vi menar att EU behöver återgå till värderingar om frihet, ansvar och medmänsklighet. EU ska lägga energi, pengar och tid på sådant som tillhör unionens kärnområden – där behöver EU få ökade möjlighet att agera.

Samtidigt bör de beslut som bättre hanteras på hemmaplan överlåtas till medlemsländerna och medborgarna. Kampen mot människohandel är definitivt en fråga där EU-samarbetet kan göra nytta. Och det brådskar. Människohandeln ökar i Europa samtidigt som antalet förövare som åtalas minskar. Kampen mot detta slaveri, som med fog får sägas vara en av vår tids största utmaningar, måste uppvärderas. Människohandeln räknas globalt som den tredje mest lukrativa formen av kriminalitet, näst efter narkotika- och vapenhandel.

Frågan om människohandel hör hemma i centrum av debatten om Europas utmaningar, inte som en bifråga som tas upp om tid och ork finns. Kristdemokraternas nuvarande Europaparlamentariker Alf Svensson markerade frågans vikt genom att lyfta den i sitt allra första anförande i europaparlamentet. Vi vill fortsätta i den andan. Europa håller på att förlora slaget om människohandeln, och vi behöver hitta nya metoder att stoppa verksamheten.  Vi föreslår därför ett antal åtgärder, både på hemmaplan och på EU-nivå, för att nå en lösning på problemen.

1. Skärpt straff för människohandel. Om vi rent straffrättsligt jämför människohandel med smuggling av exempelvis tung narkotika eller vapen blir resultatet nedslående. Människohandel ger generellt mildare straff. Lägre risker att åka fast, lägre straff om man ändå åker fast och stora ekonomiska vinster bridrar till att människohandeln fortsätter.  Straffen för människohandel bör skärpas.

2. Ökade resurser. EU:s budgetprioriteringar är pinsamma. Samtidigt som den internationella kriminaliteten breder ut sig lägger unionen 40 procent av sina medel på jordbrukssektioner. Budgetposten ”frihet, säkerhet och rättvisa” omfattar endast en procent av budgeten, vilket närmast är att betrakta som de smulor som blir kvar när de franska storbönderna tagit sitt. EU:s budget behöver minskas, men framförallt behöver den omprioriteras. Den gemensamma kampen mot människohandeln behöver prioriteras även budgetmässigt. 

3. Sverige ska respektera reflektionstiden. Europarådet rekommenderar EU-länderna att ge offer för människohandel minst 30 dagars reflektionstid för vila och återhämtning.  Syftet är att ge offret tid för att distansera sig från förövarna och kunna fatta beslut om medverkan vid en möjlig rättegång. Den drabbade skall alltså inte kunna utvisas under tiden och bör få grundläggande trygghet och skydd under tiden. Sverige följer bara delvis detta och ställer oftast motkrav i form av vittnesmål och liknande. Detta är inte acceptabelt. Sverige bör tvärt om stå i framkant i dessa frågor. 

4. Stärkt kriminalpolitiskt samarbete. Vi behöver se över det nuvarande rätts- och kriminalpolitiska samarbetet i grunden. Ökad överstatlighet kan i dessa sammanhang absolut accepteras om resultatet blir det önskvärda. Europol och Eurojust behöver få ökade befogenheter. Av särskild vikt är Västeuropas polisiära samarbete med Östeuropa och med EU:s nya medlemsländer. Kampen mot människohandeln behöver stå i centrum för en sådan här översyn.

5. Stärkt stöd till offer. Ett genomgående inslag i utredningar om människohandel är offrets beroende till förövaren. Brist på socialt kontaktnät i det landet de verkar i, likväl som låg självkänsla och mycket begränsade ekonomiska medel leder till en ovilja att bryta upp med de krafter som organiserar handeln. Dessa kvinnor behöver vårt stöd, alldeles oavsett var i Europa de befinner sig. Varje medlemsland i EU bör bistå offren med stöd – såväl medicinskt, juridiskt som psykologiskt. Offren bör också garanteras en stödperson.

6. Export av den svenska sexköpslagen. Synen på prostitution varierar starkt i Europa. Detta är ett hinder för nå framgång i trafficking-frågorna.  Allt för många länder har en liberal syn på sexköp vilket vi vet leder till en ökad efterfrågan av sexuella tjänster vilket i sin tur leder till ökad människohandel. Sverige bör inom EU aktivt arbeta för att fler länder förstår fördelen med en sexköpslagstiftning av svenskt snitt.

Vi har lyft dessa synpunkter i möten med EU:s anti-trafficking koordinator och vid seminarier med Parlamentarians Against Human Trafficking likväl som vid Europarådets senaste seminarium om människohandel. Medhållen är ofta många, men när dessa åtgärder ska vägas mot andra inom brysselbyråkratin blir det inte kampen människohandeln som går vinnande ur spelet. Frågan handlar alltså i hög grad om prioriteringar.

En röst på Kristdemokraterna i Europaparlamentsvalet är en röst för omprioriteringar. Europa har inte råd att förlora kampen mot traffickingligorna. 

Ebba Busch Thor (KD)Kommunalråd i Uppsala och kandidat till EU-parlamentet
Caroline Szyber (KD)Rättspolitisk talesperson och kandidat till EU-parlamentet