Storbritanniens premiärminister David Cameron, Ukrainas premiärminister Arsenij Jatsenjur, Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso vid undertecknandet av de politiska delarna i samarbetsavtalet med Ukraina.

Storbritanniens premiärminister David Cameron, Ukrainas premiärminister Arsenij Jatsenjur, Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso vid undertecknandet av de politiska delarna i samarbetsavtalet med Ukraina.

Bild: Europeiska unionens råd

Ukraina efterlyste tuffare tag från EU-ledarna

Trots att EU och Ukraina vid fredagens toppmöte ingick ett politiskt avtal kunde den ukrainske premiärministern Arsenij Jatsenjuk inte dölja sin besvikelse.

Det blev som väntat inga fler ekonomiska sanktioner mot Ryssland från EU. Stats- och regeringscheferna satte istället ytterligare tolv ryska och krimska personer på EU:s tidigare lista över reseförbud och frysning av tillgångar. Sammanlagt finns nu 33 personer på listan.

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) sade att sanktionerna nog ”inte imponerar på Putin”, men att den ryske presidenten redan åsamkat sig den värsta skadan själv.

– De mest grava ekonomiska följderna av vad Ryssland har gjort har delvis redan börjat ske. Och de har inget med sanktionerna att göra, sade Fredrik Reinfeldt och menade att det ryska handlandet skapat nervositet hos investerare och andra länder om att investera eller samarbeta med Ryssland.

Men Ryssland dömer fortsatt ut de europeiska och amerikanska sanktionerna.

– Alla dessa sanktioner är inte värda ett sandkorn från Krim som återförts till Ryssland, twittrade biträdande premiärminister Dmitrij Rogozin som tros vara en av dem som nu läggs till på EU:s sanktionslista.

Beslutet innebär att EU-länderna står kvar på steg två i den trestegslösning man enades om på det extrainkallade toppmötet för två veckor sedan.

Steg tre innebär omfattande ekonomiska och politiska sanktioner mot Ryssland, men utlöses bara om krisen förvärras, exempelvis om Ryssland börjar göra anspråk på södra och östra Ukraina.

– Om Ryssland tar ytterligare steg för att destabilisera Ukraina kommer det bli långtgående ekonomiska konsekvenser, sade Storbritanniens premiärminister David Cameron.

Stats och regeringscheferna gav EU-kommissionen och sig själva i uppdrag att utreda ekonomiska, handelsrelaterade och finansiella sanktioner mot Ryssland som snabbt kan sättas in. Kommissionen ska även analysera de rättsliga konsekvenserna av Rysslands annektering av Krim.

Alla inplanerade toppmöten med Ryssland ska också ställas in. Förhandlingarna om Rysslands medlemskap i den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD och Internationella energirådet läggs på is.

EU-ledarna undertecknade på fredagen de politiska delarna i det samarbets- och frihandelsavtal som den förre ukrainske presidenten Viktor Janukovitj i sista stund vägrade skriva under vilket utlöste de omfattande protesterna i landet.

Underskriften är främst symbolisk: parterna lovar att närma sig varandra, stödja varandra och samarbeta politiskt, men inte så mycket mer. Dock har EU sedan tidigare lovat att ta bort sina tullar mot Ukraina vilka beräknas stärka landets krisande ekonomi med upp till motsvarande 4,3 miljarder kronor.

Med på ceremonin var även den nye ukrainske premiärministern Arsenij Jatsenjuk som var besviken på att EU-länderna inte ville gå längre.

– Det är upp till var och en att besluta [om ytterligare sanktioner]. Delar vi värde? Eller delar vi värderingar? Man måste betala priset för fred, stabilitet, säkerhet och värderingar.

– Det bästa sättet att hejda Ryssland är att införa verkliga ekonomiska [sanktioner]. De säljer gas och olja huvudsakligen till EU och tar pengarna och köper vapen och stridsvagnar och invaderar ett oberoende land, sade Arsenij Jatsenjuk efter undertecknandet.  

På fredagen diskuterades även EU:s kommande energi- och klimatmål som ska gälla mellan 2020 och 2030. Kommissionen lade i januari fram diskussionsunderlag och tanken var att stats- och regeringscheferna i dag skulle slå fast sin ståndpunkt i frågan.

Men sex länder i Öst- och Centraleuropa med Polen i spetsen vill inte gå lika snabbt fram. Kompromissen blir att frågan ska tas upp senare igen, men att kommissionens underlag ska ligga till grund för de framtida förhandlingarna. Senaste oktober ska man komma överens.

Kommissionen fick även i uppdrag att till EU-toppmötet i juni ta reda på hur medlemsländerna kan bli mindre beroende av rysk gas och olja i framtiden. I dag har sex EU-länder hela sitt energiberoende från Ryssland och ett dussintal har minst hälften av sin energiförsörjning från Ryssland.

 

Europaportalen direktrapporterade från EU-toppmötet, här kan du läsa lajvbloggen