Sifo: Borgerliga EU-väljare har svårare lämna soffan

De borgerliga partierna har svårare att mobilisera sina väljare än de rödgröna inför EU-valet. Samtidigt ökar inte längre andelen som bestämt sig för att rösta trots att det bara är en knapp månad kvar till valet.

Av de väljare som sympatiserar med något av de fyra borgerliga partierna Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna uppger en tredjedel att de absolut ska rösta i EU-valet 25 maj.

Motsvarande siffra för dem som sympatiserar med ettdera av de rödgröna partierna Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är 44 procent. Det visar en undersökning och opinionsinstitutet Sifo gjort för Europaportalen.

– Röstviljan är betydligt högre på den rödgröna sidan, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo.

När Europaportalen och Sifo för en månad sedan ställde samma fråga var röstviljan lika stor hos de två blocken: 38 procent var absolut säkra på att rösta. I dag har det borgerliga röstintresset svalnat medan de rödgröna har ökat sitt engagemang för valet.

Toivo Sjörén menar att det framför allt är Vänsterpartiet och Miljöpartiet som lyckas engagera sina sympatisörer att rösta. Bland vänsterpartisterna uppger 59 procent att de absolut ska rösta, motsvarande siffra för miljöpartister är 48 procent.

Hos de övriga partierna är röstbenägenheten svalare. Högst ovilja att rösta hittas hos Sverigedemokraternas sympatisörer där 43 procent uppger att de inte eller antagligen inte kommer rösta.

Även fler socialdemokrater än moderater som bestämt sig för att säkert rösta i EU-valet, 39 procent mot 31 procent.

– Det är stora mobiliseringsproblem för många partier att få ut dem som redan sympatiserar med dem att verkligen rösta i EU-valet, säger Toivo Sjörén som även slås av att antalet som säger att de absolut ska rösta inte ökar vilket det bör göra nu när valet ligger nära inpå.

Andelen är precis lika stor som förra gången Europaportalen och Sifo ställde frågan i mars: 35 procent.

– Röstbenägenheten ökar inte och det ska den ju göra desto närmare valet man kommer, säger Sjörén.

Andelen av de tillfrågade som anger att de troligen kommer rösta har ökat med en procentenhet i jämförelse med mars. Men enligt Sjörén kan man i bästa fall räkna med att hälften av dessa faktiskt kommer att rösta. Denna andel minskar ju närmare själva valdagen man kommer.

– Veckan före valet är det kanske tre-fyra procent som säger ”troligen rösta” [som faktiskt röstar].