Jörgen Appelgren (JL) kommer att rösta ner eller avstå från att rösta i frågor som han inte anser ska skötas av EU.

Jörgen Appelgren (JL) kommer att rösta ner eller avstå från att rösta i frågor som han inte anser ska skötas av EU.

Bild: David Gustavsson

Han vill se ett mindre mäktigt EU

Jörgen Appelgren vill att EU ska lämna ifrån sig makt och fokusera på fri rörlighet, handels- och miljöfrågor. Hans långsiktiga mål är att återskapa den union som Sverige gick med i 1995.

Europaportalen träffar samtliga svenska toppkandidater inför valet till Europaparlamentet. I dag har turen kommit till Junilistans Jörgen Appelgren.

Vi ses på Junilistans kansli ett stenkast från Sergels torg i Stockholm, och slår oss ner vid ett bord i ett vitmålat litet rum. Appelgren är förstanamn på Junilistans EU-valsedel och har lagt sitt ordinarie arbete som redovisningskonsult åt sidan under valrörelsen. Tvärpolitiska Junilistan bildades 2004 och kom in i EU-parlamentet samma år. 2009 åkte de ur och nu ställer de upp igen.

Jörgen Appelgren är uttalad socialdemokrat och under 90-talet var han departementsråd på finansdepartementet. Han säger att han redan vid Sveriges inträde i EU var oroad över samarbetet.

– Jag var i Bryssel 1995 och minns att en tjänsteman förklarade att vissa frågor hänger ihop och att man då måste flytta upp de frågorna från de nationella parlamenten till EU-nivå för att få en helhetssyn. Jag undrade redan då var [EU-samarbetet] skulle sluta eftersom det är massa frågor som hänger ihop, säger Jörgen Appelgren.

Om Appelgren blir invald vill  han, i enlighet med partiprogrammet, bidra till att återföra makt från Bryssel till Sverige.

– I dag fattar EU två tredjedelar av besluten i medlemsländerna  (cirka 60 procent av de kommunala frågorna i Sverige påverkas av EU-lagar, reds. anm.). När Sverige gick med i EU 1995 var förhållandet det omvända. Junilistan vill inte se ett svenskt utträde ur EU men vill ha ett mindre och mer begränsat samarbete.

Enligt Appelgren ska EU fokusera på frihandel, fri rörlighet och gränsöverskridande miljöfrågor.

Övriga politikområden ska återföras till de nationella parlamenten. Han anser att EU lägger sig i allt för många detaljfrågor och tar vargjakten och regleringen av kanel i livsmedel som exempel. Kanel innehåller ämnet kumarin som i stora mängder kan ge leverskador. Därför finns EU-gränsvärden för kumarin i bakverk. I Danmark ledde till att danska livsmedelsverket genomförde kanelkontroller hos bagare och vartannat prov innehöll för mycket kumarin. Appelgren tycker att det är ett uttryck för att EU lägger sig i för mycket.

– Ska verkligen Bryssel bestämma hur mycket kanel danskarna äter? Det måste ju de få bestämma själva, säger Jörgen Appelgren.

Han anser också att EU urholkar den demokratiska principen om att all makt ska utgå från svenska folket som representeras av riksdagen. Unionen är, enligt Appelgren, inte heller tillräckligt demokratisk eftersom människors insyn i institutionerna är begränsad och EU-kommissionen, som beskrivs som unionens regering, inte kan röstas bort.

Han tillägger att det dessutom är svårt att utkräva ansvar från EU:s makthavare då mycket av lagstiftningsarbetet i ministerrådet sker bakom stängda dörrar samtidigt som EU-parlamentet och ministerrådet måste komma överens om ett förslag ska bli lag.

– Som EU-parlamentariker kommer jag att rösta nej eller avstå från att rösta vad gäller förslag som jag anser inte ska tas på EU-nivå. Så har Junilistan gjort tidigare. Den stora frågan handlar om att skriva om fördraget, men det är inget man löser i Europaparlamentet, även om det är vårt långsiktiga mål. Men det kräver en bred europeisk opinion i medlemsländerna.

Han vill helst sitta i budgetkontrollutskottet för att motverka fusk och slöseri med EU-pengar. Appelgren tillägger att hög närvaro på utskottsmötena och vid omröstningar i plenum är en självklarhet för honom eftersom det är vad som förväntas av en förtroendevald ledamot.

Han har inte arbetat med EU-frågor tidigare och läser nu in sig på arbetet i Bryssel. När den här intervjun görs i början av april har han tagit sig an Lissabonfördraget. Appelgren säger att han ser på EU-parlamentsuppdraget som vår tids värnplikt eftersom det numera ”finns en stormakt i söder som arbetar för centralplanering och likriktning”.

På frågan om han själv känner sig som en europé svarar Appelgren att han först och främst är svensk. Dels för att han är född och uppvuxen i Sverige, men också för att han gillar de nordiska ländernas öppen- och jämställdhet.

– Jag tycker inte heller om de hierarkier som jag upplever finns i andra EU-länder.

Junilistan har sagt att man i EU-valet i maj siktar på att  upprepa valframgången från 2004 då  partiet fick 14 procent av rösterna. Men Junilistan skulle bara få 0,3 procent av rösterna om det var val till Europaparlamentet i dag, och därmed inte få några mandat, enligt en färsk opinionsundersökning. Men Jörgen Appelgren är ändå optimistisk.

– Vi har börjat synas mer nu, skriver många artiklar i landsortspressen och är aktiva i social medier. Så vi hoppas uppnå samma resultat som för tio år sedan. Vi måste sikta på något, men jag kan inte bedöma hur realistiskt målet är.