Kritiserad energibesparing ska minska EU:s beroende av rysk gas

EU-kommissionens förslag på 30 procents energibesparing till 2030 möter hård kritik.

Fram till 2030 vill EU-kommissionen att medlemsländerna ska öka energieffektiviteten med 30 procent.

– Genom ett energieffektivitetsmål har vi möjligheten att stärka en modern industri, innovation, ingenjörkompetens i Europa, sade EU:s energikommissionär Günther Oettinger på onsdagen.

Syftet med målet är även att minska beroendet av att importera energi från andra länder, läs Ryssland. För närvarande importerar EU energi för motsvarande 3,7 biljoner kronor per år.

Bland medlemsländerna, som måste vara enhälliga om ett nytt mål, har oenigheten varit mycket stor. En rad länder ledda av Tyskland har tryckt på för att ha ambitiösa och bindande mål, helst uppåt 40 procent.

En rad östliga medlemsländer med Polen i spetsen hade å sin sida lobbat för ett lägre, icke bindande mål. De menar att omställningen skulle bli för dyr och slår oproportionerligt hårt mot dem.

EU-kommissionens svar blev en kompromiss: 30 procent är högre än de tidigare cirkulerade siffrorna på 25-27 procent. Men målet är inte bindande för medlemsländerna.

Flera miljöorganisationer är mycket kritiska till kommissionens förslag och menar att målet är för lågt och att det inte gör tillräckligt för att minska EU:s energiberoende.

– Den avgående kommissionen har presenterat ytterligare en feg energiplan som är en gåva till världens oligarker. Ett ambitiöst effektivitetsmål skulle dramatiskt minska behovet av att importera fossila bränslen från Ryssland och andra ställen, sade Frederic Thoma, EU-talesperson på Greenpeace i ett uttalande som vill se ett mål på 40 procents energibesparing.

Även de gröna och socialdemokratiska partigrupperna i EU-parlamentet menar att kommissionen lagt ribban för lågt. Den luxemburgske EU-parlamentarikern Claude Turmes, den gröna gruppens energitalesperson, anklagar kommissionen för att inte följa sin egen konsekvensanalys som onsdagens förslag baserades på.

– Den skandalösa politiska manipulationen går ända till högsta nivå i kommissionen, med kommissionens ordförande José Manuel Barroso, energikommissionär Oettinger och generalsekreterare Catherine Day som medverkar till att hålla tillbaka en konsekvensbedömning, sade Claude Turmes som menar att kommissionens egen analys sätter det mest effektiva målet vid 35 procent.

Men Günther Oettinger försvarade 30-procentsmålet med att alla medlemsländer måste ge godkännande när stats- och regeringscheferna träffas i oktober för att försöka spika EU:s nya klimatmål fram till 2030.

­­– Vi måste ha mål som är uppnåeliga så väl i Bulgarien som i London. För övrigt kan medlemsländerna även göra mer. Jag har under de nio senaste månaderna pratat intensivt med energi- och miljöministrarna. Vi tror att detta förslag har en god chans att få stöd i Europeiska rådet, sade Oettinger.

Det blir även upp till dem att bestämma huruvida målet ska vara bindande eller ej.

När EU-kommissionen presenterade sina nya klimatmål i januari i år väntade man med att lägga ett förslag på energieffektivisering på grund av alltför stor oenighet bland medlemsländerna.

Hur mycket det kommer att kosta att genomföra energibesparingen är enligt Oettinger svårt att säga. Det beror på hur medlemsländerna väljer att investera för att klara målet – genom att exempelvis satsa på energisnålare hus, bilar eller elektisk appartur. EU-kommissionen uppskattar kostnaderna till motsvarande 820 miljarder kronor per år, största delen genom privata investeringar. Man räknar samtidigt med att om målet på 30 procent nå så kommer de sammanlagda energifakturorna i medlemsländerna minska med närmare 500 miljarder kronor per år 2030.

På onsdagen meddelade energikommissionär Oettinger även att man inte kommer klara det icke bindande målet på energieffektivisering på 20 procent fram till 2020. Enligt beräkningarna kommer EU-länderna nå en siffra på 18-19 procent.

– Om medlemsländerna är redo att snart och fullständigt införa [EU-åtgärderna] i sina nationella lagstiftningar är 20 procent uppnåeligt, sade Oettinger.

EU ser dock ut att klara utsläppsmålen för växthusgaser fram till 2020 med god marginal.