Statsminister Stefan Löfven (S) anländer till toppmötet i Bryssel på torsdagen.

Statsminister Stefan Löfven (S) anländer till toppmötet i Bryssel på torsdagen.

Bild: Europeiska unionens råd

Löfven nöjd med EU:s klimatbeslut

Efter högt tryck från bland annat Polen och Storbritannien blir unionens klimatmål svagare än kommissionen föreslagit.

EU-ländernas stats- och regeringschefer har efter nattens förhandlingar i Bryssel kommit överens om unionen klimatmål fram till 2030.

– Jag kan med stor glädje konstatera att EU har enats om ett klimatramverk. Det innebär att EU har en position inför Paristoppmötet nästa år, sade Stefan Löfven efter mötet som slutade vid ettiden natten till fredag.

Även klimat- och miljöminister tillika vice statsminister Åsa Romson (MP) är nöjd med att det blev ett beslut som hon tror kan ge en ”viss vitamininjektion i de internationella klimatförhandlingarna”.

– Det var bra att det kom ett beslut. Därför att det innebär att EU nu kan kliva fram och vara en pådrivande aktör inom de internationella klimatförhandlingarna, det är oerhört viktigt.

Samtidigt säger Romson till Europaportalen att hon inte är nöjd med nivåerna och dess möjligheter att stoppa den globala uppvärmningen till max två grader.

– Beslutet hade behövt vara betydligt tuffare för att EU skulle ta ett större ansvar för den omställning som krävs där man också kan visa upp en energiomställning för övriga världen. Det skulle tror jag påskynda omställningar i andra länder. Där har beslutet med energidelarna i paketet varit en besvikelse, sade Romson.

Nattens beslut ligger när EU-kommissionens ursprungliga förslag. Utsläppen av växthusgaser ska till 2030 minska med minst 40 procent och andelen förnybar energi ska vara 27 procent. Det första målet är bindande för medlemsländerna, medan det andra bara är bindande på EU-nivå

När det gäller energieffektivisering blev kompromissen lägre än kommissionens: 27 istället för 30 procent.

– Den globala kampen mot klimatförändringar behöver en radikal chockbehandling, med det EU erbjuder är som bäst en gnutta luktsalt, sade miljöorganisationen Greenpeace EU-chef Mahi Sideridou i en kommentar efter mötet.

Åsa Romson ser dock möjlighet att reduktionen av utsläpp kan bli större än 40 procent.

– Vi kan se i backspegel att varje gång EU har satt ett skarpt mål för utsläppsminskningar så har man överpresterat. Det är jag övertygad om att vi har möjligheten att göra även till 2030.

För att få med sig länder som Polen, som inför mötet hotade med veto, kommer dessa att kompenseras med extra utsläppsrätter och finansiellt stöd.

– För de länder som ligger under 60 procent av genomsnittet i BNP finns ett stödsystem och det ska syfta till att modernisera och effektivisera energiproduktionen, sade Löfven.

Målet om 40 procent ska nås på ”det mest kostnadseffektiva sättet”. Europeiska rådets utgående ordförande Herman Van Rompuy exemplifierade med fönster. I Danmark är alla husfönster dubbelglasade. För att isolera dem ännu bättre kan man sätta in trippelglss. Men nyttan att sätta in dubbelglas där det i dag bara finns enkelglas är större för att minska energianvändningen. Då kan Danmark istället för att sätta in trippelglas bidra med pengar till ett annat EU-land som vill sätta in dubbelglas.

Man enades även om att sammanbinda energinätverken mellan EU-länderna. Syftet är att kunna hjälpa länderna vars egen energiproduktion havererar eller stryps av ett annat land, läs Ryssland. Varje medlemsland ska till år 2030 ha en fungerande energiinfrastruktur för att kunna exportera minst 15 procent av sin energiproduktion till övriga EU-länder. Målet är dock inte bindande.