Flera gränsöverskridande arbetsmarknadsfrågor regleras på EU-nivå. Arkivbild.

Flera gränsöverskridande arbetsmarknadsfrågor regleras på EU-nivå. Arkivbild.

Bild: Felix5413

Nya sociala dialogen har mycket att bevisa

De svenska parterna är positiva till den sociala dialogen men skiljer sig på vad den ska åstadkomma.

För trettio år sedan lanserade dåvarande ordförande i EU-kommissionen Jacques Delors den så kallade sociala dialogen – ett forum för förhandlingar mellan fack och arbetsgivare om arbetsmarknadsfrågor som rör EU:s inre marknad.

Flera anser dock att den sociala dialogen hamnat allt mer i skymundan i och med den ekonomiska krisen.

– Det blir svårare att få resurser till möten, översättning och tolkning. Resultatet från den sociala dialogen tas inte tillvara på samma sätt, säger Sam Hägglund, generalsekreterare för Europeiska byggnads- och träarbetarfederationen som samlar branschens nationella fack.

Han menar att en stor anledning till detta är Storbritanniens EU-ambivalens.

– Allting handlar om att få Storbritannien att stanna kvar i EU, säger Hägglund och menar att två nya kommissionsplaner: ”Bättre reglering”, som är en översyn av EU-lagar i syfte att skrota sådana som kommissionen inte anser behövs och det så kallade Refit-programmet som har ett liknande syfte är blåkopior på det den brittiske konservative premiärminister David Cameron eftersträvar.

– Lite grann hindrar det hela lagstiftningen och arbetet med den sociala dialogen och den typen av frågor i Europa.

Men Sverker Rudeberg, ansvarig för arbetsmarknadsfrågor på EU-nivå på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, menar att Bättre reglering och Refit är rätt grepp för att skapa jobb och tillväxt i EU.

– Initiativet är klokt och om inspirationen kommit från Storbritannien så tja, man kan väl låta sig inspireras av bra saker i olika medlemsstater, säger Rudeberg som istället menar att problemet ligger i att kommissionen är opåverkad av den usla ekonomiska utvecklingen i Europa och att den kör ”business as usual”.

– Det är lätt surrealistiskt när man kommer till Bryssel och hör kommissionsföreträdare prata, säger Sverker Rudeberg som anser att kommissionen har en ”arbetsrättslig regleringsiver”.

Den nya EU-kommissionen, som tillträdde i slutet av fjolåret, har tagit till sig kritiken och anser att den sociala dialogen behöver en nystart. Vid en högnivåkonferens i början av mars gick startskottet för återlanseringen.

Sverker Rudeberg från arbetsgivarsidan är positiv till initiativet.

– Jag tycker nog att det finns ett nyvaknat intresse för parternas roll och att man vill ha ett ökat deltagande av parterna, säger han och pekar på att den högst ansvarige kommissionären, den konservative letten Valdis Dombrovskis, under sin tid som premiärminister hade mycket kontakt med parterna.

Sam Hägglund, som när kommissionen tillträdde hyste förhoppningar om en positiv ändring i den sociala dialogen, målar dock en mörkare bild.

– Nu ser det snarare ut som att det är på väg nedåt. Vi ser [kommissionens nystart och löfte om satsningar på sociala dialogen] lite som en paradox. Å ena sidan säger man en massa saker som är väldigt viktiga och som låter som om man har en idé att den [sociala dialogen] ska förstärkas. Men som vi ser på verkligheten ser det inte ut så, säger han och och lyfter fram ett kommissionsförslag som väntas komma inom kort .

– Vi ser lite oroligt på att det kan vara ett sätt att kringgå vad som står i fördraget om rollen för [arbetsmarknadens parter] när det gäller att reglera arbetsmiljö, arbetsvillkor och liknande på europeisk nivå, säger han.

Hägglund menar att förslaget kan komma att innebära att alla sociala förslag ska ut på en tolvveckors remiss som kan göra att om det betraktas som en börda för näringslivet så kommer förslaget att stoppas.

Både Sverker Rudeberg och Sam Hägglund efterlyser mer inflytande för arbetsmarknadens parter på EU-nivå. De välkomnar planen på att involvera parterna i den europeiska planeringsterminen där EU-kommissionen varje år granskar medlemsländernas ekonomi och därefter kommer med rekommendationer om förbättringar.

– Jag tror att det absolut är nödvändigt. Parterna har mycket att tillföra. Det leder till att fack och arbetsgivare engagerar sig i många fler frågeområden än man tidigare gjort, säger Sverker Rudeberg på Svenskt Näringsliv

– Om fack och arbetsgivare är överens i en specifik sektor så borde det ha en högre status och få en väldigt viktig roll i EU:s beslutsprocess, säger Sam Hägglund på Europeiska byggnads- och träarbetarfederationen.