Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Istället för att fokusera på förändringar blir medborgarna i Bosnien ofta vilseledda av olika nationalsiska politiker som argumenterar för nya gränsdragningar och ”ökad trygghet” för den egna folkgruppen, skriver Vladan Lausevic.

Debatt: Bosnien måste släppa Daytonavtalet

Vladan Lausevic (FP) 12 juni 2015 | Svag centralmakt

Utan förändringar i konstitutionen och i förvaltning är Bosniens framtida EU-medlemskap omöjligt. Bosnien är fortfarande ett resultat av politiska nationalistiska idéer och handlingar från 90-talet. Det skriver Vladan Lausevic, ordförande för EU-liberaler i Stockholms län.

EU:s initiativ att underteckna ett avtal om stabilitet och association med Bosnien och Hercegovina är ett steg i rätt riktning för landets framtid. Men utan förändringar i konstitutionen och i förvaltning är Bosniens framtida medlemskap omöjligt.

För att Bosnien ska kunna bli en medlemsstat i EU så krävs det först att landet skapar en politisk stabilitet i landet. Eftersom ingen utökning av unionen kommer att ske innan 2020 har Bosnien en ny chans att arbeta för en europeisk framtid.

Bosniens största utmaningar finns inte i Bryssel utan i Sarajevo och övriga delar av landet. För att bli medlem i EU så måste Bosnien steg för steg ersätta Daytonavtalet som mer var tänkt som en tillfällig lösning för att få slut på kriget. Avtalet har nu dock blivit ett hinder för Bosnien att fungera som de flesta stater i Europa. I samhälls­vetenskapliga undersökningar om mediefrihet, mänskliga rättigheter och affärsmöjligheter i Europa så brukar Bosnien hamna längst ned på listan.

Bosnien och Hercegovina har en väldigt svag centralmakt jämfört med övriga länder. Bosnien är inte heller en federation som Schweiz utan makten ligger i praktiken i landets två olika delar (entiteter), Federationen och Serbiska republiken.

Som samhälle har Bosnien många utmaningar i en global värld som landet skulle kunna hantera bättre genom att vara en del av EU:s fria rörlighet medborgare, varor och tjänster samt kapital. Ett medlemskap innebär dessutom att stå upp för europeiska värderingar som demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter.

De andra utmaningar som Bosnien har är bristen på civilsamhälle som gör att medborgarna i första hand identifierar sig med en etnisk grupp och även röstar på etniska partier. Bosnien är fortfarande ett resultat av politiska nationalistiska idéer och handlingar från 90-talet. Den politiska retoriken i de nationalistiska partierna har inte förändrats i någon större utsträckning sedan dess. Så länge Bosnien befinner sig i denna situation har landet svårt att fungera utan en mer effektiv centralmakt.

För att bli en medlemsstat i EU behöver Bosnien och Hercegovina ett mer demokratiskt och öppet samhälle som bygger på ett ökat inslag av medinflytande från medborgarna. Daytonavtalet är inte heller fungerat som en inspiration eller modell för andra samhällen.

Istället för att fokusera på förändringar blir medborgarna i Bosnien ofta vilseledda av olika nationalsiska politiker som argumenterar för nya gränsdragningar och ”ökad trygghet” för den egna folkgruppen.

Sådan retorik går direkt emot fred och säkerhet i Europa. Genom att hämta inspiration från andra förbundsstater i Europa som Belgien, Österrike eller Schweiz och förändra sin konstitution skulle Bosnien kunna sicka en signal till Bryssel om att landet kan genomföra nödvändiga reformer för medlemskap i EU.

Att idag vara medlemsstat inom EU är inte bara betydelsefullt för en bättre ekonomi. I en globaliserad värld så handlar det även om energiförsörjning, miljö och säkerhet. Det handlar även om att leva upp till värderingar om hur ett demokratiskt samhälle och stat bör fungera. Därför måste landet genom interna reformer säkra en bättre framtid inom EU. Endast ett Bosnien och Hercegovina post-Dayton kan med EU:s stöd göra västra Balkan säkrare.

Vladan Lausevic
Ordförande för nätverket EU-liberaler i Stockholms län
Medlem i ALDE och Folkpartiet Liberalerna 

Kommentera gärna nedan. I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s och, med deras kommentarsregler, erbjuder Europaportalen möjligheten för läsare att kommentera publicerat material. Observera att du är juridiskt ansvarig för alla kommentarer skrivna av dig.

Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar. Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar. Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Annonser
Annons från Svenskt Näringsliv
Annons från socialdemokraterna
annons  från EU-kommissionen
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Skriv in din epostadress här:

Annonser
Annons från Svenskt Näringsliv
Annons från socialdemokraterna
annons  från EU-kommissionen
Fackliga Brysselkontoret